Perfekt fotoväder tyckte matte och tog kameran med sig. Härligt när det knarrar under fötterna . Jag hade också en rätt trevlig promenad. Snusade i alla buskar, busade i snön och jagade bollar. Här ser ni lite bilder från promenaden.

Nu är det läggdags, matte skall på hundutställning tidigt imorgon bitti, men jag får stanna hemma. Är visst inte tillräckligt stilig enl schäfernormerna!?
Själv tycker jag att jag ser ganska ok ut och det tycker matte också.

Vackert längs promenaden.

Djävulsbacken åkte man på också... det glädjer mig att matte också fick ta sig upp på toppen.

Väl uppe på toppen har man en fin utsikt.

Jag fick vara fotomodell, matte tycker jag ser lite märkvärdig ut..

Man har bra koll på vad som händer i omgivningen här uppifrån..

Vi passerade den lilla bryggverandan vid Farsta Gård.

och såg en vacker svan..

och en hackspett som satt så perfekt när vi kom men så fort kameran kom fram envisades med att gömma sig på andra sidan stammen hela tiden

Så var då släktträff och andra kalas avklarade och påskaftonskvällen närmade sig äntligen. M a o påskäggsdags! Matte stoppade in mig i bilen och åkte bort till ängarna, jag anade att det var spårning på gång. I spåret låg stora, härliga leverbitar som smakade riktigt delikat. Längs spåret lyckades matte tappa spårlinan när hon skulle klättrade över en bergsknalle. När hon hade kommit upp var jag redan på andra sidan dungen så hon fick genskjuta mig. Jag hann med att snegla lite på henne och fundera på vad hon gjorde där och inte bakom mig, men egentligen brydde jag mig inte så mycket om det. Jag spårar lika bra utan henne hängade i linan. Vid spårslutet låg ett påskägg med ett riktigt mumsigt grisöra i.

Full fart i spåret, det här är roligt!

 Hm, vad gör matte där??

 Mums!

Grand finale, väl hemma igen fick jag ett stort härligt ben.
Det borde vara påskafton lite oftare!

Den här dagen har börjat bra. Underbart väder och en 2 tim promenix med matte. Inte så långt i km räknat för matte hade kameran med sig, (tar väldigt lång tid att ta sig framåt då) men kanonskönt att få vara ute och nosa runt och kolla läget.  I slutet av promenaden träffade vi på Nalle.
Nalle är min bästa kompis på dagis. En alla tiders kompis, en sån där kompis som man bara får en eller två i hela livet. Vi kan prata om ALLT! Tjejer å sånt som killar emellan snackar om, ni vet..  Tyvärr sprang vi på varandra på Ågestabron, där råder koppeltvång för det är massor av bilar där. Vi hann i alla fall stanna och hälsa på varandra. Nu är det lite brådis för vi ska iväg på påskbrunch hos släkten.. tittar in och skriver mer om dagens upplevelser senare idag.

Nalle - världens bästa kompis

 När jag träffar Nalle blir jag nästan lika glad som när jag träffar husse och matte. Jag försökers stoppa in hela nosen i hans mun och jag  springer runt i cirlar som en tok säger matte. Man kan tro att Nalle försöker bita mig när man tittar på bilden, men så är det inte, vi leker bara så där. Vi tycker det är störtkul!

Tiden gick fort och helt plötsligt var kursen slut. Rätt var det var så stod hon bara där! Tjejen! Wow!
Sigge, du får ha Elfie för dig själv.
Jag har ju redan tjej (och någon gammal S:t Bernads tant vill jag inte ha).

Efter 3 tim ute i snöovädret var det dags att åka hem. Då titta solen fram.. surt, sade matte som huttrade och frös om fingrar och fötter.

Så här söt är jag när matte säger att Tjejen kommer snart.

Tjejen, behövs inga ord! 

Här busar jag med Tjejen och Affe (en av Tjejens valpar).

Oops, var visst inte så poppis att nosa för mycket där bak..
Du vet hur det är Sigge..

Bäst att lägga på en rem tror jag, nu är de två mot lilla mig..

Efter Blåkullabesöket slank vi med på Petras valpkurs. Matte tycker att det är bra för mig, hon pratar om "socialisering" och "ignorera andra hundar". Inte nosa, inte titta, gud vilket tråkigt hundliv. Ja, ja jag får väl finna mig i att "kursa" lite med valparna.  De var väldigt söta.. och väldigt duktiga. De är bara 4-6 mån de små sötnosarna.

Själv lade jag mig ner i snön och väntade medan matte sprang runt med kameran. Hon gnällde över sönderfrusna fingrar efter att ha hållit i kameran. Jag då? Jag fick ligga i snön och vänta! Matte hade faktiskt LOVAT att jag skulle få träffa min tjej idag! Men henne såg jag minsann inte till på ett bra tag. - Den som väntar på något gott väntar aldrig för längre sade matte..

Här hjälper Petra till att vara " stolpe" när de tränar inkallning.
Har ni sett alla snöklumpar i pälsen. Måste vara jobbigt att vara långhårig?!

Här tränas "kontakt". Vilket fokus!

Men vem är det som stör därborta när vi tränar?  Malte, visst är hon för söt den lilla tjejen!

Passivitetsträning sade matte och försvann iväg med kameran.
Hur kul är det?

Om ni trodde att matte skojade så har ni bevis här, hon kvastade faktiskt iväg till blåkulla igår:) Var där själv idag och kollade läget, men festen verkade vara slut.. inte en påskkärring så långt ögat kunde nå..

Snuvad på sena kvällspromenaden igår också (repris från onsdagkvällen). Matte var därmed också uppe med tuppen i morse, eller rättare sagt långt före tuppen. Hon pratade om att hon skulle behöva städa och något om en text hon hade sett "Den som bloggar hinner inte städa.." .
Själv har jag ägnat en stund åt kattjakt här på morgonen.

bumbidum, bumbididum hörs från övervåningen. Någon av katterna har fått frispel och springer fram och tillbaka. Bäst att vara på sin vakt.. (ni ser mina öron när jag lägger huvudet på sned för att lyssna i nederkant på bilden)

Ja, där var han. Tyson..

Det verkar kul att lattja lite, vart tog han vägen? Vilken fegis, gömma sig under skohyllan!

Vi lattjade lite, sedan psykade vi ut varandra, typ "arga leken börjar nu"

Sedan tröttnade Tyson och vill gå därifrån, men vågar inte. hi, hi..
Kanske om jag låtsas att jag inte ser honom?

Hjälpte inte det heller, om jag vänder bort huvudet då.?

Inte det heller. Jag lägger huvudet på golvet, då ser jag ofarlig ut och det ger Tyson en sekunds försprång när han smiter runt hörnet (det vet både han och jag)..

Äh, han var för snabb, jag missade honom. Nu får jag hitta på något annat att roa mig med..

Han är rätt söt min kompis..., men han har vassa klor..

Fick en kvällspromis vid Ågesta Gård så här på skärtorsdagen. Månen lyste så där lagom mystiskt som den gör när det är mörkt och kallt.  Inga påskkärringar i sikte.. ingen annan heller för den delen, bara jag och matte i stora skogen. Matte pratade om att åka bort, till Blåkulla med kvast och katt... Ja, ja, Blåkulla ligger inte så långt bort, bara 10 min med bil, så hon får väl kvasta dit en liten snabbis om hon vill. Jag kanske åker dit imorgon jag också om vi åker och hälsar på Tjejen, hon bor precis i närheten.

och här är månskenet