Dagen började med att matte chockartat tittade på termometern som visade 21 grader, plus inne och minus ute. Är det möjligen en ny istid på gång?? Hua, matte fick ingen störrre lust att gå på långpromenad med mig efter det. Nu spelar det ju inte någon roll om hon har lust eller inte så hon fick allt bylta på sig och ge sig ut med mig i alla fall. Som tur var kom solen fram och det blev, inte varmt, men åtminstonde lite mindre kallt, och vi fick en väldigt trevlig promenad tillsammans.

Kom igen nu matte, så illa är det väl ändå inte? Efter att ha funderat en stund så bestämde sig matte för att solskenet, den vackra naturen och avsaknaden av lera, mörker och massinvasioner av folk ute, helt klart väger upp den bitande kylan.  

Vi såg en liten fågel som hade kurat ihop sig på en gren. Matte försökte kommunicera att det finns gott om mat på fågelbordet hemma hos oss. Vet inte om budskapet gick fram..

  

Själv vilade jag upp mig lite i snön. Matte nämnde inget till mig om att det finns gott om mat åt mig också. Vägde mig häromdagen, 33,1 kg, det är väl inte så illa? Matte tyckte vikten var helt ok, före kastrationen för 1 år sedan vägde jag precis under 30 kg vilket var lite för lite, men nu får det inte bli ett hekto till enligt matte. Påpekade att det är mina gener (hälften av mina syskon är ju långhåriga) och min välpälsade vinterskrud som gör att jag ser lite rund ut.   

Det här är matte om någon undrar. Det är tur att jag har bra luktsinne, för till utseendet känner man knappt igen någon utomhus nuförtiden.

  

Matte var trött på att pulsa upp nya spår i skogen i den djupa snön, så av bekvämlighetsskäl gick vi längs den plogade och sandade vägen förbi Farsta ridskola. Tittade på hästarna som trotsade kylan och gick och strosade i hagen, sedan gick vi ut över isen på väg hem och behövde endast pulsa i den djupa snön några 100 meter.  

Fick leta efter min boll i snön, blir alltid lika stolt när jag hittar den.

  

Hittade två hinkar i snön också.  Måste så klart undersöka vad det är för något.

 

Tycker att det är snyggare om hinkarna inte står på varandra ser så där prydligt staplade ut.

Så där ja, mycket nöjd med min insats. Ser mycket bättre ut nu! 

  

Efter en dryg timme var det inte bara matte som var kall om fötterna. Till och med jag tyckte att kändes bra att få upp tassarna ur snön, turades om att försöka hålla en av mina fyra tassar borta ur snön. Matte bestämde sig för att vi nog båda två skulle uppskatta att komma in och tina upp i värmen, så vi begav oss av hemåt.  

Någon som inte har det lika kallt är Kim (till höger), här tillsammans med kompisen Victor. De börjar istället bekymra sig över att det börjar bli för varmt. . De har nu ca 1100 sjömil (av 2700) kvar till Karibien, häromdagen såg de ett tankfartyg på håll. Den första båt de har sett sedan de lämnade Teneriffa för drygt två veckor sedan.  Snacka om ödsligt..

Efter 3 metersvågor och störd nattsömn pga svårigheter att sova då de kastas runt i hytterna av sjögången, låg Atlanten helt kav still och hela klassen fick hoppa i och bada. Matte, som helst vill se botten när hon simmar i havet, är tveksam till om hon hade vågat hoppa i. Med ett havsdjup på 5500 m så är det nog inte att tänka på att se något havsbotten. För att inte tala om vilka djur som kan tänkas komma upp ur djupet. En timme efter efter badet fick de sällskap av flera kaskelottvalar, vet ni hur stora de är?? Enorma enligt matte, fast de lever förhoppningsvis på fisk och plankton, eller?? Matte är nöjd så länge de inte ser några hajar, i dessa vatten lever ett större antal mindre trevliga firrar har hon läst.. Hoppas att de snart når land och kan simma vid trevliga långgrunda stränder istället. Det skulle få matte att känna sig mycket lugnare..

  

Det duggar inte direkt tätt mellan blogginläggen från oss för stunden. Matte har varit halvkrasslig och tröttare än vanligt. Sedan gick Tobbes dator sönder, så hon har lånat ut sin dator till honom på obestämd framtid. Lägger dock beslag på den mellan varven, men det blir betydlig mindre datortid just nu. Matte ganska nöjd ändå, hon får en massa andra saker gjorda istället, som tex tömma ur och skrubba hela kylskåpet, rensa lådor fulla med skräp och ja en hel del annat välbehövligt tråkgöra.

Jo, jag skulle ju berätta om sjukgymnastbesöket. Som ni kanske kommer ihåg så haltade jag lite tidigare i höstas och fick träffa en veterinär som inte hittade något fel på mig. Matte, som ändå kände på sig att allt inte stod rätt till (man haltar inte utan anledning), lyckades efter en del väntande få en tid för mig hos Anna Holmgren (diplomerad hundfysioterapeut och hundmassör). Anna har ägnat hösten åt att skriva böcker, hålla föreläsningar m m så hon har inte haft några tider förrän nu. Hur som helst så var vi hos henne i onsdags. Efter lite klämmande och kännande så kunde hon direkt konstatera att jag dels är stel, ömmar i vissa leder fram, har olika stora muskler bak och dessutom ömmar i ryggen. Hon tror att hältan fram kommer från problem bak i ryggen och misstänker L7-S1. (Det är ett förvärvat tillstånd där ryggmärgskanalen mellan ländkotorna och korskotorna blivit trängre. En degeneration av disken som sitter däremellan och man får ett diskbråck. Detta ger en sämre stötdämpning och en ökad rörlighet mellan länd och korskotorna, vilket i sin tur ger förbeningen mellan länd och kors. Förbeningen kan trycka på ryggmärgskanalen och ger då smärta. Slappa ligament runt området gör att nerverna kommer i kläm).Källa www.fraga-veterinaren.se

Tydligen så pass vanligt på schäfrar att när matte skulle beställa tid hos "rätt" veterinär, behövde hon inte ens uppge att jag var en schäfer, det hade hon som tog emot samtalet nästan tagit för givet. Enligt någon statistik matte hittade så var 56% av alla L7-S1 fall schäfrar och hanhundar stod för det dubbla antalet fall. Matchar m a o statistiken mer än väl. Fanns dock ingen ledig tid under hela februari hos denna veterinär och schemat för mars var inte tillgänligt än. Återstår att ringa med jämna mellanrum och hoppas på en återbudstid. Anna nämnde att det kunde vara svårt att få tid, men att vi skulle vänta för att komma till just denna veterinär så då gör vi det. Vi har ju redan varit hos "fel" veterinär och det enda det gav var en magrare plånbok. Tills vi vet mer exakt vad som är fel så blir det heller ingen rehabilitering. Anna trodde att det kan bli fråga om att knapra Rimadyl en period (för att få bort inflammation och få tillbaka rörligheten) och sedan får vi lägga upp en rehabiliteringsplan när vi vet mer och har sett om  röntgen av ryggen visar något som påverkar rehabiliteringsupplägget. Skittrist rent ut sagt, men vi är glada över att förhoppningsvis ändå ha upptäckt problemet innan det gått alltför långt och hoppas på att förutsättningen för att bli återställd är god.

På återseende!

  

Idag har jag träffat Smilla, hon är på besök här några veckor framöver. Hon kommer från Åre men ska flytta till Sth, så hon bor hos mattes kompis i väntan på att flyttlass med matte ska komma hit. Smilla älskar vinter och snö precis som jag. Vi hade en trevlig tur tillsammans på förmiddagen idag. Med bara -9 grader ute så kändes det nästan som värmebölja idag. Så snabbt man kan ändra uppfattning om vad som är varmt eller kallt:)

En norrländsk labradortjej är en tjej av rejält virke. Ingen man tacklar omkull bara så där. Till min förvåning stod hon pall för tacklingen utan att röra en fena. Det var som att springa in i en betongvägg och jag höll på att sätta tungan i halsen. Mystiskt..

  

Såklart jagade vi varandra en hel del också. Bra för konditionen för er båda två tyckte matte.

  

Vi tackar Tessan och Smilla för trevligt promenadsällskap och kanske ses vi nästa helg igen.

Nu väntar en HEL arbetsvecka. Hur ska man klara det efter all ledighet undrar matte??

Dagen har ägnats åt att städa undan julen. Den är så välkommen när den är i sitt antågande, men inte utan att några veckors julstök och och tomtefnatt räcker för att täcka i alla fall mattes behov av julstämning. Nu finns inte en röd duk eller tomte kvar så långt ögat når här, endast något litet granbarr som envist vägrar låta sig städas undan är kvar. Nu får allt ligga nerpackat i väntan på nästa jul då vi precis som vanligt med spänning kommer att se fram emot den analkande julen. Men som sagt, nu väntar vi bara på att våren skall göra entré, med påskägg, påskris och allt annat som hör påsken till. Men först får vi nog snällt ge oss till tåls tills Kungen Vinter känner sig nöjd med sitt besök för i år.

När vi kom tillbaka från förmiddagspromenaden sken solen och jag som gillar att vara ute ville såklart fortsätta att njuta utomhus. Matte, som är en förstående sådan, lät mig få som jag ville under förutsättning att jag inte blev nedkyld. Hon släpade ut min bädd på verandan och satte på mig täcke och sade att nu kan du få ligga här en stund. Hon hann väl inte mer än in genom dörren förrän jag smög mig iväg från bädden och gjorde min egen bädd i snön. Kallt och skönt tycker jag.   

  

Det blev ett herrejösses liv på matte när hon upptäckte det. Det är en sak att vara ute i kylan när man är i rörelse och en helt annan femma att ligga still när det är mer än -10 grader ute skällde matte och kommendera mig tillbaka till min bädd. Du får gå in och lägga dig om du inte ligger kvar hotade hon. Jag låg därför snällt låg kvar i min bädd, i alla fall tills matte var på rätt sida om dörren igen, dvs på insidan.

  

När matte sitter vid datorn har hon sällskap av fåglarna utanför fönstret som frossar i maten som husse har sett till att de små liven har tillgång till. Massor av mat går det åt för att hålla liv i alla fåglar när det är så här kallt. Helt klart uppskattat, både av fåglarna och av oss åskådare som får njuta av att beskåda de vackra dunbollarna.

  

Genom fönstret hade matte även koll på mig och husse när vi vandrade iväg över isen lite senare. Husse hade den goda smaken att gå åt andra hållet av sjön, man vill ju inte bli uttråkad.

  

Medan husse och jag var ute på äventyr återvände matte till att städa undan den allra sista tomten. Den kommer dock inte tillbaka nästa jul.

  

Vi börjar med att tacka Dollar för upplysningen om att Skogens Konungar vi träffade var fredligt sinnade:) Känns skönt att veta att det inte fanns någon som helst anledning till oro! Uppenbarligen fick vårt möte med dem åtminstonde en av dem att vakna på fel sida. (vi hoppas såklart att vi inte har något med detta att göra)! http://www.expressen.se/1.1836080

Kung Vinter har, precis som i januari förra året, anlänt med besked. Kl 09.30 hade solen vågat sig fram och temperaturen hade stigit såpass att den visade "bara" minus 18,7 grader, vilket fick matte att efter en kvarts påklädning ge sig ut med mig i hasorna.

Trots att vi bor endast ett stenkast från Stockholm City, fick vi uppleva gnistrande vit, orörd snö där ingen annan har gått. Det känns helt fantastiskt! Inte kan man sura en sådan här dag, trots kylan.

  

Lite kallt om nosen kanske, men va sjutton. Kom igen nu matte så busar vi!

     

Hittade en liten snöboll att leka med.

  

Den plogade isbanan var dock lite i halaste laget för mig och jag kände mig inte helt bekväm med läget.

  

Tjoho!! Tog ett snabbt hopp därifrån till andra sidan snövallen där isen var snötäckt och betydlig mer promenadvänlig i mitt tycke.

  

Märkligt (?) nog var vi helt ensamma ute på isen. Med en plogad bana, flera km lång, helt för oss själva, nästintill utanför husknuten kunde vi inte annat än att  njuta i fulla drag av denna fantastiska dag. Dessutom är vi lediga och vi kan glädjas åt det novembertunga, grå molntäckets frånvaro och att alla mörka, regniga och leriga promenader nu är ett minne blott. Nä, inte gnäller vi inte!! Vi njuter!!!

Lillhusse Kims klass hälsar genom deras logg från sydligare breddgrader att de flesta i klassen börjar få "sjöben" och att ingen längtar hem trots att de efter första dygnet till havs kläckte citatet "- vi är som små spädbarn igen, vi äter, sover och kräks":) De nyfikna kan läsa mer på skolans seglingslogg: http://www.segling-ml.se/ (klicka sedan på loggböcker), kanske har någon ungdomar i åldern när det är dags att välja gymnasium nu. Kim har under hela skoltiden varit otroligt nöjd med sitt gymnasieval, natur med marinbiologiinriktning, så vi kan varmt rekomendera Marina Läroverket till dem som ev är intresserade. Med denna fantastiska segling som avslutning på skoltiden så får de alla med sig många underbara minnen för resten av livet.
Bilden är från en av gårdagens upplevelser.

  

På morgonpromenaden kom matte och jag gåendes över ängarna på väg hem efter att ha gått runt Ågestasjön. Hon hade full koll på läget framåt och kunde konstatera att vi var ensamma på ängarna. Telefonen pep till och matte fick ett SMS från lillhusse Kim som meddelade att de efter att ha legat i hamn de första dagarna för säkerhetsgenomgångar, lastning av mat m m nu äntligen kommit ut till havs och att i princip alla nu led av grav sjösjuka och lektionerna var inställda. Matte hoppas att sjösjukan lättar efter några dagar och att alla snart mår bättre. Hur som helst så var matte försjunken i att läsa SMS:et och hade bara ett halvt öga på mig, men det var ju bättre än inget öga alls, för hon hann notera att jag fått syn på något intressant och kallade in mig. Några sekunder senare upptäcker även matte vad som fångat mitt intresse, stannar blixtsnabbt och blir stel som en pinne. I vasskanten, 30 m ifrån oss ligger 3 st älgar och sover. Vad gör man?? Vi ville inte reta upp skogens konungar och få dem efter oss, men vi stod så väldigt nära att vi inte riktigt visste vad vi skulle ta oss till. Lite försiktigt började vi backa därifrån vilket fick de tre konungarna att resa sig upp och mattes puls att höjas rejält (jodå, min också för all del). Som tur var valde de att snabbt försvinna åt motsatt håll ut på isen och matte kunde andas ut. Matte surade lite över att hon inte tog med sig kameran idag, men när hon gick hemifrån så var det nästan -18 grader ute och struntade i att ta med den. Batterier gillar inte den låga temperaturen och inte mattes fingrar heller då fingrarna typ fryser bort av att hålla i en nedkyld kamera. En annan gång kanske vi lyckas få dem på bild.. Och kamera ska man ALLTID ha med sig, när ska hon lära sig det?

Strax efter lunch gick vi ut på isen med min boomer (matte såg att plogbilen var i farten så då är det dags för oss också att våga oss ut).

  

Ett två cm tjockt snötäcke på isen gav ett perfekt underlag för boomerlek.

Om matte skickar iväg bollen så sticker jag iväg efter den..

  

... och sätter sedan full fart tillbaka till henne med den. Hon säger att jag har blivit riktigt duktig på att styra den nu, att jag verkar ha kommit på rätt teknik.

  

Fast den är stor och hal, det går inte att bita i den och ibland ville den inte riktig som jag och den försvann in under magen på mig.

  

Vi hade en rolig stund där på isen jag och matte, sedan sov jag middag i väntan på husseturen framåt eftermiddagen.

Nu börjar vardagen på allvar igen, med jobb för husse och matte , dagis för mig och skola för lillhusse Tobbe. Matte tycker trots allt att det ska bli skönt med lite rutiner igen framförallt för lillhusses del då det har blivit en hel del sena nätter vilket innebär sena nätter även för matte som hellre åker och hämtar än låter honom gå hem ensam mitt i natten. Fast Tobbe börjar inte skolan förrän på måndag och tur är det för han ligger för närvarande nedbäddad i soffan och är sjuk, misstänkt halsfluss, men vi hoppas att det inte är så illa utan att det vänder och blir bättre.

Sov gott  allesammans och se upp för skogens konung som sussar där ute i vildmarken.

Här kommer en tillbakablick på året som gått. Ibland känns det som att det inte händer så särskilt mycket, men när man ser tillbaka på ett helt år så här så inser man att året har kryddats med en hel del minnesvärda stunder. Med en kamera i handen så får man dessutom ett annat perspektiv på allt som händer och ingen promenad är den andra lik.

Det här blev ett väldig långt inlägg, så långt att ni nog får dela upp läsningen i omgångar:)

Häng med nu så kikar vi lite på vad jag har gjort under 2009.

Januari

Året inleddes med gnistrande solsken på de vita ängarna och jag var på bushumör.   

Husse och jag var ute på den hala isen som låg tjock långt in på vårkanten.

Vid ett annat tillfälle tappade husse och jag bort oss i Paradiset och matte blev orolig att vi inte skulle komma hem innan mörkret föll. Något annat som inte var så bra var att min daghusse som jag haft sedan i höstas inte kunde fortsätta att rasta mig på dagarna.

  

Tillsammans med Susanne, Petra och Elin trotsade vi vädret och hade en heldag med aktiviteter, tränade uppletande, lydnad, spår, budföring och.. hm, letade bollar i träd. Dagen avslutades med en mycket trevlig middag hemma hos Susanne med alla hundar.

Vi fick oss en introduktion i rapportens värld och jag var en uppmärksam och aktiv elev.

  

Vi var på flera aktivitetsdagar med Petra och några av hennes tidigare kursdeltagare. Jag skötte mig bra och höll mig på anvisad plats under platsliggningen.  

                 

Februari

Det blev en trist början på februari som inleddes med ett veterinärbesök. Kom hem med tratt på huvudet och utan kulor mellan benen, dåligt byte om ni frågar mig. Fick en trösttur på isen i det vackra vädret med Annie och Seda. Hur nu tjejsällskap skulle vara plåster på såren, vet inte riktigt hur matte tänkte.

  

Under sportlovet var vi på grillutflykt till Flottsbro. Hade med mig Annie och Seda dit. Vi bevakade korvarna noga alla tre.   

Inte ens matte kunde motstå dessa bedjande blickar.

Lekte mycket på isen med min boomerball som jag fick av Petra i julklapp.  

  

Vi var med på en prova på dag i sök på SSBK

 

Ena annan dag var vi på socialiseringstur i Västerhaninge C tillsammans med Petras kursare. Kände mig mycket socialiserad.  

Fick följa med husse på promenad och han var jobbig och gömde min pinne här någonstans. Förstår inte vad det skulle vara bra för? Ok då, jag hade ganska roligt när jag letade efter "min" pinne, för den fanns ju där någonstans.

Mars

Som vädret är i mars så kommer och går snön från dag till dag, men denna dag var strålande vacker, kall och snörik. Promenerade över isen med matte, ser någon jag gillar och sätter av i full fart..

.. till husse, som kom med frukost till mig och matte. Mums!

 Lilla Athena lämnade tyvärr vår värld alltför tidigt för att gå över regnbågsbron.  

Vi träffade Elin och Susanne och tränade uppletande på SSBK.

Tränade även styrketräning, jag måste ju komma i form till badsäsongen.

I mitten på mars blev det äntligen snöfritt och startskott för spårsäsongen. 

Hårdkörning i backarna på golfbanan som tillägg till styrketräningen.

             

April

Var på tur runt Flaten och hittade en koja för "skogens djur".

Det blev busväder igen, men vi gick på långpromenad med Tjejen och Arrak till Balingsnäs i alla fall. Fick träna platsliggning när vi kom fram, momenten ska inte bara fungera på lydnadsplan tycker matte.

Var på aktivitetsdag och jag var duktig och höll mig mitt i spårkärnan:)

Petra bjöd på goda baugetter. Vi njöt alla i vårsolen.

Hon hade tänkt på mig också när hon packade picnickorgen. Mums!

Släktbesök hör till med jämna mellanrum. Onkel Zeb håller koll på att jag inte försöker sticka upp. Jag lovar, jag vågar inte ens tänka tanken.

Vår promenadväg rutnt Ågestasjön svämmade över i vårsmältningen.

Husse kastade pinne till mig, jag tyckte han kunde komma och hjälpa till att leta efter pinnen...

 Vi var på SSBK och tittade på DM för schäfrar och fick gå på promenad med Tjejen. Vi är söta som sockerbitar säger matte.

Det blev badtider..

och dags för långa härliga skogsturer utan snö..

Jag ville ha hjälp av matte att bära mina pinnar, men hon vägrade.

                          

 Var på promenad i Tyresö och passade på att ta ett dopp i det strömma vattnet. Träffade sedan Elin och Susanne och tränade lydnad.     

Maj

 

Matte tog med sig Tessan och vi gick på promenad runt Flatensjön. Tessan hade den goda smaken att ha picnic med sig och jag undrade nyfiket om det var något som skulle falla mig i smaken.

 

 

 Träffade Vazy och Aila vars matte Åsa kunde hjälpa till att rasta mig på dagarna under en tid framöver då även min senaste dagmatte avsade sig uppdraget. Hade mycket trevligt med Vazy, Aila och Åsa under en period. Passar på att tacka Åsa så mycket för uppskattad och värdefull hjälp under den här tiden!

  Vi var på långpromenad med Elin och Mirko i skogarna runt Kvarnsjön.

Vi tävlingsdebuterade i LK II och jag övervägde om jag skulle hämta apporten eller inte. Vi skrapade ihop några blygsamma poäng, men nu var debuten avklarad och matte nöjd trots allt. Vissa moment gick i allafall bra och något tävlingsekipage av högre klass lär vi aldrig bli, men vi är glada och lyckliga ändå:)

Jag visade matte att jag inte bara kan spåra utan också kan markera  spårapporterna vilket gjorde matte väldigt glad.

   

                  

  Jag träffade Mac vars matte det var tänkt att byta lite dagmattehjälp med. Tyvärr rann det ut i sanden pga ändrat arbetsschema. Tur i oturen så blev husse uppsagd från Ericsson och han kunde ta hand om mig själv på dagarna.

Det blev högsommarvärme, men agilitybanan på SSBK låg i skugga så  vi passade på att träna slalom.

 

Juni

  

Vi gjorde en hel del utflykter till Kvarnsjön. Ibland träffade jag denna lekfulla tjej och vi fick busa tillsammans.

  

Mycket trevliga hussar och mattar som går på promenad i dessa trakter. Flera gånger blev jag även bjuden på något gott av dem, jag måste vara en väldigt trevlig prick helt enkelt:)

Jag övade en hel del på mina simhopp...

  

med varierande framgång.

Mac´s matte låg sjuk så vi tog med oss honom på promenad vid Hellasgården och avslutade med en trevlig fikastund.

Ut ska man i alla väder, denna gång blev en regnig tur i Haningetrakten med Petra, Tjejen och Arrak. Matte hade goda baugetter i picnickorgen.  

En båtutflykt med mattes brorsa och Co gav en härlig försmak på sommaren som låg framför oss.

Promenerade på klipporna med Zebban och bara njöt av livet. Kan inte bli så mycket bättre än så här enligt matte.

Fick erfara vad begreppet "sjön suger" innebar. Blev så trött att jag knappt kunde hålla huvudet uppe.

En annan dag gjorde vi en badutflykt till Gålö Havsbad.

På väg därifrån blev fick vi träffa nykomlingen i släkten - Luke.

 

Jag var mycket noga med att på direkten sätta mig i respekt!

      

              

Juli

  

Vi åkte till Nynäs BK och hejade på när Petra och Arrak tävlade. Matte tyckte jag skulle hålla mig i skuggan under paraplyet men jag var inte så imponerad av hennes kreativitet.

Vi sörjde med Extras familj då även Extra vandrade över regnbågsbron.  

Semestern kom och vi styrde kosan mot Öckerö. Matte fångade på bild att husse skämde bort mig i smyg. Det är inte att skämma bort, det handlar om livskvalitet säger husse och jag håller såklart med.

Vi utforskade omgivningarna på Öckerö och från bergets topp var utsikten fin.

Hade många roliga badstunder med mina lillhussar. Jag gjorde vad jag kunde för att få Tobbe i plurret men lyckades tyvärr inte, vilket matte hade gillat:)

Härliga bad var det på Öckerö och jag badade i massor även om vädret inte en endast dag under denna vecka bjöd på tillräckligt fint väder för att resten av familjen skulle få njuta av det klara, salta vattnet.

Väl hemma igen kom släkten på besök och vi gick på gemensam promenad.

Vi gick på svampjakt och kom tillbaka med årets storskörd:)

Åsa skulle åka bort så vi passade Vazy och Aila. Sämre kan man ha det än att vara själv med två snygga tjejer i huset.

 Matte ville utforska lite nya omgivningar så vi åkte till Skarpnäck och strosade i skogen där. Vi gav området betyget väl godkänd då det fanns både schyssta stockar, fina gläntor för uppletande och badmöjligheter.

 

 En annan dag åkte vi till Västerhaninge och jag fick busa med Tjejen.  

Under några dagar tillbringade vi en hel del tid i Tyrestaskogarna.  

Matte tyckte det var roligt att springa och gömma sig bakom höbalarna så jag fick leta efter henne.  Jag tyckte det var väldigt roligt jag också!         

   

Ibland hade vi sällskap av Tjejen och Arrak på våra turer.

 

I skogen finns alltid en massa saker man kan göra något roligt av istället för att obemärkt passera.

 

 Fina omgivningar att strosa i tyckte både jag och matte.

                    

                          

Augusti

Det är inte bara hundar som ska rastas, svärmödrar ska också rastas så vi åkte till Siggesta på loppmarknad. Husse och matte fyndade massor av roliga saker.

Vi var på Haninge BK tränade samt tog en promenad i skogen  i sällskap med Essie, Arrak och Affe med mattar.

Efteråt gick matte och jag ner till sjön. Vi var alldeles själva där och vattnet var så varmt att matte bara blev tvungen att bada trots att hon inte hade några badkläder med sig. Hon hoppade i utan en tråd på kroppen - pinsamt.

Semestern avslutades med en tur till Grinda i Stockholms skärgård.

Jag var orolig för husse i de höga vågorna och kastar mig handlöst ut i vattnet för att rädda honom. En mycket förvånad husse fick finna sig i att bli insläpad till grundare vatten.

Jag provade flakmoppen, tycker husse skulle skaffa en sådan. Tänk så mycket skoj vi skulle kunna ha med den.

Som vanligt när man är i skärgården så sinar krafterna. I väntan på båten hem var det fler än jag som passade på att slumra till lite. Vi ställde såklart upp som huvudkudde åt varandra.

Tog med mig både husse och matte ut på vackra Djurgården mitt i centrala Stockholm.

Vi studerade nogsamt konstverken och försökte förstå hur konstnären hade tänkt. Blev inte ett dugg klokare.

Lite då och då träffade jag på polaren Pelle som bor i grannhuset. Han är en hyvens kille Pelle.

Vi passade Vazy medan Åsa var iväg och tävlade med Aila och gjorde en utflykt med picnic till Kvarnsjön och busade en hel del i skogen på vägen dit.

Jag började på mitt nya dagis. Här kollar jag om soffan håller måttet tillsammans med min nya kompis Mårten...

..boxaren Mårten. Matte säger att man måste vara extra snäll när man är stor.  

En helg åkte vi till Skottvång och träffade Sigge svamphund. Vi blev inte direkt bästisar, tror jag det när min matte gav bort mitt grisöra till honom.

  

Blev mycket gladare när Sigges matte matade mig med HELA köttbullar.

 

                         

September

  

Var på folkrace..

och jag fick sitta barnvakt i dubbel bemärkelse.

Vi var på SSBK och tränade inför kommande tävling och träffade Pia med lilla Catch. Vi passade på att önska henne lycka till med nykomlingen.     

Träffade även Susanne och Kox som, vi inte hade träffat på väldigt länge. De var där och tävlade Elitspår. Kox tyckte det var alldeles för varmt denna dag och vi kunde inte annat än att hålla med.

  

Tävlade gjorde även Dollar som inte lät värmen påverka insatsen och fick glädjas åt att stå överst på pallen och ta emot priser.  

     

Själva började vi på en rallylydnadskurs och vi blev riktiga rallylirare jag och matte.

Vi var på SSBK igen med Elin, Mirko, Susanne och Kox och  lyckades tajma så vi fick se några duktiga ekipage tävla i SM freestyle. På bilden Mirko.

  

Hösten kom med dess vackra färger.     

     

Oktober

Matte fyndade ett supersnyggt täckte för 99:-. Nog för att jag är välpälsad så det räcker, men man vet aldrig, det kan vara bra att ha tyckte matte. Vi provade att tävla LK II igen, inte något strålande resultat denna gång heller, men va katten, det finns värre saker här i världen att bekymra sig över.

 

Matte trodde inte sina ögon när hon insåg att jag hade bjudit mig själv på hela Kims middag. Första gången jag bjudit mig själv på mat, vem vet om det gav mersmak. Det får framtiden utvisa...

Från att aldrig tidigare ha legat i sängarna så blev jag under hösten en riktig sängfrossare. Tobias har helt klart familjens skönaste säng..

Var årstid har sin charm och mäktigt är hösten på sitt sätt tycker matte.           

  

November

Helt otippat efter en månads grått novembermörker tittar solen fram och det blir picnictur runt Kvarnsjön och vi höll på att inte hitta hem. Men efter dryga 3 tim var vi tillbaka hemma.   

  

1:a advent gjorde entré, julstjärnan kom fram och julstämning infann sig i huset.

December

Var på tur runt Ågestasjön och jag pussade på hästarna och gick omvägar för att slippa kossorna.

Tillsammans med Petra och Co provade vi markerna runt Rudan i Haninge.

Strax före jul fick jag en inbo för 1 vecka då Smulans familj åkte till värmen lagom till snön kom, vilket den gjorde med besked.

Smulan och jag hade mycket roligt tillsammans under veckan.

Nja, om vi bortser från att hon höll på att ta kål på mig förstås.

Under snön gömde sig mycket märkligt en pyntad julgran, vi har aldrig sett något liknande, men det var en minnesvärd syn.

  

Julafton kom och jag fick mitt fina halsband som gör mig till snyggaste schäfern i området. (matte kommenterar att det inte finns några andra schäfrar i området..)

I mellandagarna fick vi sällskap av Petra och Co på en kall tur till Balingsta Gård.     

Jag hittade, till mattes förfäran, ett superbra gömställe till mitt ben. 

Husse tvättade bilen när det var plusgrader och pang så slog vädret om till -10 grader och bildörrarna frös. Fick hjälpa till att tina upp dem och bevaka att även bakluckan tinades så jag också kunde åka med. 

Året avslutades med en nyårsmiddag hos släkten och jag passar på att lägga beslag på bästa platsen och bästa märgbenet.

  

Om ni har kommit så här långt i inlägget, då är ni grymt tålmodiga och matte mycket imponerad och såklart väldigt glad över att vi inte har lyckats trötta ut er än med årets i särklass längsta inlägg!

Med detta tackar jag för mig för den här gången. Hoppas att ni alla tar tillvara på alla härliga stunder som passerar i vardagen. Carpe Diem mina vänner!