Så har vi då kommit hem från helgens äventyr.

Min bilbur åkte ut då det skulle packas tält, luftmadrasser, sovsäckar, kylväskor och annat som är bra att ha när man ska ut och campa. Matte är inte så förtjust att jag sitter lös i bilen annars. Pratar om säkerhet och elefanter vad hon nu menar med det. Själv är jag uppspelt och undrar vad som är på gång.

Efter båtresan ut till Nåttarö skulle det resas tält och pumpas luftmadrasser.

Vissa var mindre engagerade än andra... men är det semester så är det.

Så var allt klart och vi gick ner till bryggan för att kolla vattentemperaturen.

Inte i mattes smak (så där en 17-18 grader), men övriga badade så även jag.

Husse lyckas tappa sin bok i vattnet, jag försökte fånga upp den men jag var inte beredd så jag hann tyvärr inte. Lillhusse Kim hoppade i och fiskade upp den. Husse kunde konstatera att den var måttligt läsbar efter simturen. 

Här råkade jag ut för något otäckt lite senare på kvällen. Matte sade att jag måste ha haft en ängel som vakade över mig.  Bryggan var tom på folk och jag var lite spattig så jag racade i fullfart från husse längst ut på kajen till matte som stod vid bryggfästet i land.  För att försäkra mig om att inte husse sprang i kapp mig så vände jag mig om, med följden att jag glömde kolla var jag sprang (väldigt snett). Helt plötsligt tornade bryggans betongkant upp framför tassarna. Jag snavade, gjorde en kullerbytta ner på spången nedanför och där blev det en ny kullerbytta - plums ner i vattnet. Allt gick så fort så varken jag eller någon annan hann fatta vad som hände. Som tur är klarade jag mig utan en skråma. Kunde ha gått väldigt illa sade matte.

Efter badäventyret var det dags för middag. Campingmiddagar är helt i min smak då middagsbordet flyttas ner till marknivå. Mycket lämpligt! Självklart lät Kim mig få smaka några bitar, mums! Tycker dock att det var lite orättvist att Kims köttbit på tallriken var så mycket större än de jag fick!

Efter middagen var det promenaddags till Stora Sand. Vi var helt ensamma på stranden. Jag fick tokspel och racade runt och grävde i sanden med min fina pinne som jag hittade.

Beundrade solnedgången nere vid ångbåtsbryggan på vägen hem.

Nästa dag var det utflykt till klipporna.

Matte sade att jag inte fick simma iväg så långt för nästa landstopp är visst Gotland och det ligger tydligen väldigt, väldigt långt bort. Jag höll mig till att simma ut till husse på den lilla klippan. 

Matte ordnade skugga till mig mellan stolarna så jag kunde ta igen mig lite efter badet.

På kvällen blev det lite bus med småbarnen som var med (efter ett lydnadspass med matte på fotbollsplanen, ingen semester för mig inte). Här talar jag om att det minsann är min pinne genom att sätta tassen på den. Tanken var att vi skulle leka lite kurragömma sedan men jag hade ingen lust att leta efter småbarn. Matte sade att jag var en tråkmåns och tog med sig alla barnen upp i skogen. Matte vill jag däremot leta rätt på och därmed blev även barnen glada.

Man sover väldigt gott i tält och man blir trött av havsluften. Matte gick upp strax efter kl 08.00, men jag orkade bara inte så jag låg kvar med husse ett tag till.

Sedan var det dags att åka hem igen. Den här gången var jag inte lika alert och ivrig utan somnade genast i bilen med huvudet i Tobbes knä. Det gäller att vila upp sig inför nya äventyr som är på gång.

På återseende alla bloggvänner!

Idag har det varit en händelsrik dag. Dagen började med att matte tog med mig på den vanliga prmenaden runt sjön. Fick därefter lata mig under verandan ett par timmar.

Sedan var det dags för en biltur. Kul, tyckte jag, ända tills jag insåg vad målet var - veterinären! Kände inte för något veterinärbesök idag. Väntrummet ok, men sedan fick det räcka enligt min mening. Hade inget att säga till om, matte släpade mig över tröskeln in i veterinärens rum och sade att det är bara en vaccination. Blev lurad med godis, då passade de på att sticka mig med otäcka nålen. Nåja, det gick snabbt över.. Nu dröjer det förhoppningsvis ett år till innan jag måste dit igen.

Ny biltur, denna gång för ett besök på mitt nya dagis. Verkar ok, rent, fräscht och trevlig personal och inga burar utan stora rum. Men betydligt fler hundar än vad jag är van vid. De kallade det för ett "litet" dagis med max 25 hundar, men vi har ju varit max 10 på mitt gamla. Matte hoppas att det kommar att fungera bra och att jag kommer att trivas. Hann med att spana in en och annan söt tjej och några mindre söta killar..

När vi kom hem var husse på badhumör och släpade iväg med oss andra på långpromenad till Balingsta. Märkligt att vi inte har varit där tidigare trots att vi har bott här i flera år. Bara ett stenkast bort och så vacker och lantligt. Här lite bilder från promenaden.

 Tobbe cyklade, jag hade fullt upp med att hålla kolla på husse och matte som gick och Tobbe som cyklade i förväg. Som tur var så stannade han och väntade in mig mellan varven.

 Här inspekteras ett vattenhål. Jag låter husse kolla först så att det inte är  något otäckt...

'

 Efter en ca en halvtimmes promenad såg vi väderkvarnen. Målet för utflykten ligger precis bakom den.

 Hästarna kollade in mig när vi gick förbi. Är inte så intresserad av dem..

Så efter en timmes promenerande var vi äntligen framme vid sjön Orlången.

Badade en hel massa, övade livräddning och slappade. Matte passade på att premiärbada vilket innebär att det är närmare 25 grader i vattnet (fegis).

Efter fika (nåja vatten och torra kex) var det dags att vända hemåt.
Vi kommer säkert tillbaka hit fler gånger.

Beundrade den vackra naturen på vägen tillbaka.

Vi passerade två gårdar på vägen och gårdens får fick husera bäst de ville på markerna. De var inte särskilt intresserade av mig, men jag var desto mer intresserad av dem. Fick koppel på mig för säkerhets skull.

 Fick gå kopplad förbi gårdarna också. Matte undrar om husse tror att han har en bulldozer i kopplet så som han har snurrat upp kopplet runt handleden. Mötte för övrigt en lösspringande jakthund på vägen också. Matte kom sig aldrig för att fotografera den för hon funderade över vad hon skulle göra med hunden. Visade sig dock att den bodde i ett av husen längs med vägen. Det var skönt att den kom tillrätta.

 Nu är det tydligen nya äventyr på gång. Återkommer med rapport så småningom.

Idag åkte vi till klubben för att träna lite lydnad med hela det vanliga gänget. Jag tycker jag borde vara lydig nog så mycket som det tränas.. Idag tränade vi på att inte tugga på apporten, det nya momentet rutan och så kämpade vi vidare på framförgåendet. Sedan blev det en platsliggning tillsammans där matte gick och gömde sig. Det var första gången så det blev en väldigt kort stund matte var utom synhåll.
Skulle ha tränat budföring också men det var så varmt och matte insåg att jag precis som tidigare i veckan skulle sitta som fastgjuten i marken så jag slapp. Matte funderar och klurar på hur hon ska få mig att springa fram till en mottagare.. ja det kan hon ju fundera på.  Inte ens Elin som jag känner med en rolig kampleksak i handen kan få mig att vilja springa.. hur ska det då gå med en helt främmande person undrar matte..


Avslutade med en långpromenad tillsammans med Petra, Tjejen och Arrak. Eftersom Arrak måste ta det lugnt med sitt ben får vi andra också gå kopplade för han blir så till sig om vi springer runt och han inte får vara med. Fast idag tyckte matte att hon nästan fick släpa mig runt i skogen pga värmen. Nästa gång får det nog målet vara ett badbart ställe..

Här en bild från promenaden idag. Jag till vänster sedan Tjejen och Arrak. Tungorna hänger som slipsar på oss allesammans.

Här jag och matte som för en gångs skull inte står bakom kameran:)

Smyger in ett blogginslag som inte handlar om mig, men matte tyckte det var så härliga sommarbilder..

Idag har vi hur som helst varit och hämtat hem lillhusse Kim som har varit ute och seglat med sin klass i två veckor.  Det känns skönt att hela flocken är samlad igen. Skolarbete i all ära, men visst ser de ut att ha hunnit med att ha roligt också!

Galeasen Belle Amie byggdes i Holland 1915 som seglande fiskefartyg för Nordsjön. Idag går hon som charter och skolsegelfartyg.

Vackra Belle Amie går för nästan fulla segel på väg mot Utö i kvällssolen.

En elev strosar på peket i solnedgången

Bullerö, skärgården visar sin bästa sida med spegelblankt vatten..

 Trevlig skolgård:)

Sista hoppet  från Petsamo denna resa. Hela gänget längtar till kommande långsegling nästa sommar.

Petsamo är skolans provningsfartyg, en fd Finsk tullkryssare från 1927 som efter att ha sänkts i Finska vinterkriget byggdes om till passagerarfartyg. .

Så har då äntligen mattes semester börjat. Matte verkar väldigt nöjd så det innebär säkert något roligt. Eftersom vi ska vara hemma under semestern så blir det istället lite dagsutflyker. I morse blev jag väckt tidigt och det packades ryggsäckar, handdukar och vattenflaskor. Sedan bar det av med bil till Lillsved som ligger  ute på Värmdö.

Vi var osäkra på hur lång tid det tog att köra till färjan så vi kom dit i väldigt god tid. Det gjorde inget för då hann jag springa av mig på stranden, leka kurragömma med matte och sitta på bryggan och njuta med övriga resesällskapet. Matte trodde det skulle vara massor av folk på bryggan, men vi var helt själva.

Nedan jag själv, Tessan, husse, svärmor och Tobias. På bilden saknas Lillen och Dennis. Matte håller i kameran.. det blev visst väldigt många bilder. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord men ni får en väldig massa bilder nedan ändå för vi gjorde så mycket under dagen som är svårt att beskriva utan bilder.

 Så kom då äntligen båten. Båtpersonalen påpekade att man skulle fälla upp en markering om man ville att de skulle stanna till vid bryggan. Vi skyllde på att vi var 08:or och inte fattar någonting om båtlivet så vi blev förlåtna:)
Jag kan intyga att det paddlades rätt frisk i kanoten..

Det blåste friskt under båtresan som tog ca 50 min.  

 Efter en halvtimme var vi framme vid Svartsö, brygga Ahlsvik, men vi skulle längre bort på ön och fick åka med en bit till. De små brygghusen kan man hyra (hund får följa med). Det kostar 450:-/natt och hus (2-4 bäddar, mycket enkel standard). Fanns tyvärr inte några lediga, annars hade vi gärna stannat en natt.

Passerade den här fågelholmen, ser riktigt spöklik ut..
Fåglarna har tagit död på hela holmen.

Så var vi då framme i Skälsvik som inte är så mycket mer än just bara en brygga. Målet var Svarstö Herrgårdspensionat där vi skulle äta brunch.

 Trevlig promenadväg med bla härliga körsbär och vacker natur.

Svarstö Herrgårdspensionat, vacker beläget med strålande havsutsikt. Även här får man ha hund med sig men när vi väl hade bestämt oss för att vi ville stanna kvar en natt var hundrummen slut också här. Tror det kostar 375:-/p om man har med sig eget sänglinne.

Lunchbuffén satt fint efter båtresan. Själv fick jag smaka lite rostbiff som Tobias hade tappat i marken. Matte tyckte det var väldigt märligt att just rostbiffen gled av tallriken två gånger (men inte de halkiga ägghalvorna). Själv tänker jag inte ifrågasätta saken...

Efter lunchen njöt vi av den vackra utsikten på väg till nästa mål.

Det tog tid att ta sig fram då det fanns hur mycket smultron som helst längs vägen. Matte säger att det inte finns något mer somrigt än smultron som träs på strå. Här Dennis med resterna av ett av sina strån.

Mål 2 var den lilla insjön "Storträsk", där var betydligt varmare och skönare än i havet. Jag fick stora bekymmer när jag insåg att det var fler än jag som begav sig ner i vattnet - samtidigt. Beskyddarinstinkerna kom fram direkt, här måste livräddas!!

Tobias ser ut att behöva min hjälp, jag siktar på näsan som verkar vara det enda som går att dra i... han måste genast dras in på grundare vatten på något sätt.

Matte hojtade något om att jag såg ut att dränka Tobbe istället...

Här blir jag bortknuffad, otacksamma typer som inte vill ha hjälp!

Sedan fick jag ha landvakt istället. Kände mig som en livvakt i Baywatch!
Mycket viktigt uppdrag som jag skötte helt prickfritt. Jag släppte inte de badande med blicken för en sekund!

Mellan varven blev det lite livat i vattnet vilket genast måste undersökas så att det inte var någon som behövde min hjälp.

När alla äntligen hade kommit upp ur vattnet och jag kunde koppla av en liten stund blev jag väldigt trött och bäddade ner mig på handdukarna. Matte muttrade något om att det var hennes plats och att hon inte hade tagit med någon handduk till mig. Helt ofattbart!

Efter en stunds vila gick matte och jag och kollade in fåren som betade i en hage precis intill badplatsen (där vi för övrig var alldeles själva).
Jag hade bra gärna velat velat prova på jobbet som vallhund, men matte tråkmåns sade att jag inte fick.

Efter några timmars badande begav vi oss mot färjelägret. Denna gång till Ahlsviks brygga då vi tyckte att det såg mysigt ut där. Det var en skön promenad dit. En bil körde förbi, annars var det bara cyklar och flakmoppar. Ön är inte så stor, bara 14 km lång.

Mötte dessa underliga varelser på vägen till bryggan också. När Tobbe såg dem på håll, innan han såg dem ordentligt, ropade han -"kossor, eller dj...ligt stora får":)

Väl framme vid färjelägret åt de andra glass, själv var jag bra trött vid det här laget. Matte säger att det syns på mina öron som får ett horisontellt läge då:)  Visst finns det en viss likhet med bilden ovan? (inte min kommentar)

Det var inte bara jag som var trött...

Vi satt där i solskenet och bara njöt av svensk sommar när den är som bäst.
Här Lillen och Dennis.

Vaknade till liv när det drog ihop sig till att gå ombord på båten igen.

Dock ett högst kortvarigt tillstånd. Behöver jag säga att jag är rejält trött efter den här dagen? Nu ligger jag och snarkar och skall så göra hela natten.

Veckan som gått har matte jobbat men husse har haft semester så vi har varit ute på långa härliga promenader på dagarna. På kvällarna har matte tagit över och då har det blivit träningspass och en och annan långpromenad till. I tisdags var vi och tränade för Ingela, det blev en del träning på framförgående och med apporten.

I fredags kväll var matte och jag på långpromenad med Elin och Mirko runt Flatensjön. Matte och Elin tyckte att vi var kanonduktiga då vi fick gå lösa båda två tillsammans den här gången utan att ställa till ens det minsta groll. Väldigt skönt tyckte vi allihopa. Det gick väldigt bra och vi utvärderade löptiksfläckar tillsammans hela promenaden.
Efter promenaden fick jag en jättefin leksaksigelkott som pep (jag tuggade nog lite för intensivt på den för det gör den inte längre).  Tror att jag fick den för att jag vaktade Mirkos leksaksback när han var på semster. Passade på att räkna alla saker noggrant när matte var där och vattnade blommorna.

I lördags var det träning igen och sedan en trevlig promenad längs 3 km slingan med både Mirko, Tjejen och Arrak.

Här lite bilder från i lördags. Vi tränade lite på "stegen". Arrak och jag höll oss till nybörjarstegen.

För både Mirko och Kox var det dags att avancera till högre höjder.