Det har varit en händelserik dag. Efter att ha varit och tittat på Mirko när han tävlade och sedan själv tränat lydnad så kom lilla Alex på besök igen. Det blev en långtur med husse, Alex och hans pappa runt sjön. Det tog väääldigt lång tid. Så där närmare två timmar att gå dryga 4 km. Är man 2,5 år och envisas med att gå själv istället för att åka bekväma vagnen så tar det tid. Men det var skönt att vara ute länge och njuta i vårsolen. 

Nu har jag tagit med mig Molle, pinnen och lillhusses sko och krypit till kojs.
God natt allesammans! Sov gott!
Imorgon står det spårning, promenad med Tjejen och lydnadskurs på schemat. 
zzzzz... 

Ang alla spekulationer så måste jag ju få försvara mig!

Så klart jag inte tränger mig på tjejerna det första jag gör! Jag är ju jättestor mot de små söta tjejerna och jag vill ju inte skrämma bort dom. Därför låter jag dem sitta en liten bit ifrån mig på trappen.. Det brukar gå hem i längden..  att gå lite försikigt fram.

Nu var det ju inte riktigt så att jag gick och lade mig och sov. Vi var rikigt på G att leka ta fatt och kurragömma inomhus, men min elaka matte var orolig att jag skulle trampa på tjejerna och göra dem illa av misstag så jag blev kommenderad till sängen - alltså inte mitt fria val.
Men jag var snäll och gjorde som matte ville. Det brukar vara bäst så, hon blir så arg annars..

Benet är inte för bortskänkning! Det vill jag ha i allra högsta grad! Ni har bara inte förstått att det smakar bättre när det har fått ligga till sig ett tag..

Ang hjärtat så är jag riktigt nöjd med presenten. Den kvinnliga skaran verkade uppskattade gåvan och framför allt gillade Moa hjärtat - det enda som är viktigt. Jag bryr mig m a o  inte om den manliga skaran som hånar mig... jag tolkar det som avundsjuka:) 

Kom igen Sigge, torkade murklor.. iklädd blåsippor:)..

Vi har ju alla våra knep, men jag håller mig nog till mina egna..

Molly och Moa på besök..

Ibland blir man så arg, ledsen och besviken på människor.

Läs mer om hjälten Sigge och hans fynd.

http://svamphunden.bloggagratis.se/

Matte sov som en stock i långt in på morgonen trots att jag försökte väcka henne. Väl uppe funderade matte på vad vi skulle hitta på idag och kom då på att Mirko skulle tävla idag. Helt plötsligt blev det väldigt bråttom iväg. Fick SMS från Elin att de hade startnr 5, oj oj så bråttom det blev. Tävlingen var i Märsta, ett par mil på andra sidan stan. Vi lyckades anlända i samma ögonblick som det blev deras tur att tävla.

Matte sade åt mig att titta ordentligt för Mirko var duktig och fick 9:or och 10:or i alla moment utom platsliggningen som gick åt skogen. Vi missade tyvärr det momentet, men hunden närmast Mirko hade tydligen rest sig och jagat iväg nästa hund och det var tyvärr lite mer än Mr M klarade av. Trist när det gick så bra för övrigt. Men det är bara att ta nya tag.

Matte blev inspirerad så när vi kom hem fick jag mig en genomkörare i alla momenten till lydnads 1:an också. Klarade mig visst ganska hyfsat, men några 9:or 10:or hade vi kanske inte fått.. Matte pratade om att vi kanske skulle ta och lägga i en växel till på lydnadsträningen och anmäla oss vi också. Hua, det låter tråkigt och jobbigt tycker jag..

Snyggingen Mirko efter tävlingen

 Så där ska du också se ut förmanar matte och tittar på mig med stränga blicken..

 Åh, nej, den där hemska apporten ingår visst.
Det avgör saken, jag vill inte vara med och tävla.. 

 Det där kan jag också!! Kanske att det kan vara kul ändå..