Idag fyller jag 2 år. Morgonen började bra med att matte kom ner och gav mig en massa grattiskramar och en påse med presenter. Man borde fylla år en gång i månaden, minst,  tycker jag.

Någon morgonpromenad hade jag inte lust att gå på idag. Matte tittade förvånat på mig men vi enades om att det är ju min födelsedag så om jag hellre ville slappa under altanen så fick jag göra det för matte. Det hade hunnit bli ganska varmt redan vid 9-tiden och jag var ute på en långpromis väldigt sent igår kväll så jag var ganska nöjd med att göra ingenting.

Sedan fick jag följa med husse, matte och svärmor ut till Stavsnäs. De ville se havet och njuta av sommaren.

Lite senare på eftermiddagen fick jag gå ett födelsedagsspår i skogen. Det skulle bara vara roligt så det fanns inte en endaste apport i hela spåret (bortsett från slutapporten), men massor av andra klurigheter upp och ner för branta berg, vinklar och annat skoj. Jag klarade allt galant och kände åter att födelsedag borde det vara oftare.

 Min födelsedagspåse (brukar det inte vara paket med snöre om?)

 Ett grisöra hittade jag i påsen..

 Och benet från Petra..., tackar, tackar!

Roligast var nog ändå bollen. Husse få hit den, den är faktist min!
Upplysningsvis kan jag näma att det är en badboll som flyter så att jag kan ha den när jag badar:)

 Nu har jag den och jag tänker inte släppa den..

 Fika i Stavsnäs. Fick jag något???? Nix! Vem är det som fyller år? Bara undrar..

Efter spåret följde Elin och Mirko med hem. Jag blev förpassad till gräsmattan alt under verandan om jag hellre ville det.

Här tittar jag fram, vill ju försöka smita upp på verandan..  men jag undviker att titta på matte för jag vet att jag inte får göra så...   Om jag inte tittar på henne så kanske hon inte ser mig??

Mirko fick minsann ligga på verandan - Min veranda. Vem fyller år? Trodde det var jag..  Inte nog med det, matte tyckte det var alldeles lysande.  Pratade om att jag skall ha klart för mig att det är hon och inte jag som bestämmer vem som kommer och hälsar på hos oss, oavsett kön.

Mirko kopplade av ordentligt. I brist på kudde fick verandatrappen duga.

Vi skötte oss rikigt bra båda två även när vi låg där ute alldelses själva.

Tror både mattarna kände sig nöjda med vårt uppförande och jag känner mig nöjd med min födelsedag.

Här Elin och Mirko tillsammans.