I väntan på att Smulan ska komma tillbaka har jag passat på att vila upp mig och unnat mig lite snöinpackning, mycket avkopplande aktivitet.

Kommer hon inte snart?

Tillslut var hon då här igen. Vi började dagen med ett tokspel i snön.

Vi stannade och tittade på alla fåglar i Norrån.

Sedan lekte vi kurragömma.. ser ni var jag har gömt mig?

Tjoho, här är jag!! Hi, hi..

På väg ut mot Farstanäset såg matte en liten röd julgranskula skymta under snötäcket på en gren. Efter att ha skakat av lite snö uppdagade sig denna vacka julgran - mitt i skogen.

Sedan hittade jag en pinne att leka med.

MIN pinne, bara så du förstår det!

För att förstärka budskapet låter jag som ett helt lejon. GGGRRRRR!!

Ha, ha, budskapet gick uppenbarligen hem:)

Trodde jag.. det här hade jag inte räknat med.. Hon är inte lite fräck!

Skulle ha ryat i lite hårdare inser jag!

Urk! Hon stryper mig!!! Hon ska bara ha pinnen - till VARJE pris!

Jag tänker dock inte offra livhanken för en liten pinne så på eget bevåg lämnade jag kvar den i snön och gick vidare.

Sedan lunkade vi vidare hemåt, sida vid sida.  

Nu ska matte ta tag i allt där som hon avundsjukt konstaterat att vissa andra redan har klarat av. Griljera julskinkan, baka, slå in julklappar, klä granen, förbereda lite mat. Imorgon vill matte inte göra något annat än på sin höjd koka potatis. Julafton skall vara lugn och fridfull från början till slut är tanken. Umgås med familjen spela lite kort, schack eller kanske plocka fram sällskapsspelet Risk. Vi får väl se om hon lyckas. Dags att köra upp grabbarna så hon får lite hjälp med julstöket.

Vi har dock blivit stationerade i hallen tillsvidare. Matte säger att jag får hålla Smulan sällskap tills hon har torkat. Taskigt tycker jag, det är ju inte jag som är blöt. Jag vill krypa upp i sköna gosiga soffan, inte ligga ute i hallen och plaska. Det är ju rena rama poolen här!

Tyson han får minsann sitta i köksfönstret och spana på fåglarna som håller till i fågelholken som husse har satt upp.
  

Vi hör snart av oss igen med jullovsrapport!

Det är lustigt så snabbt man ändrar inställning. Från att ha längtat efter snön hela mörka hösten så suckar matte nu när hon tittar ut genom fönstret och ser snön som bara faller och faller, mer för var dag som går. Visst är det mysigt, men när det hela tiden kommer mer så blir varje promenad som ett nytt marathonlopp när ett nytt spår ska trampas upp. För att inte tala om uppfarten som ska skottas, om och om igen. Tycker allt hon är lite gnällig min matte.

Förmiddagspromenaden fick bli en tur runt Ågestasjön. För att slömatte skulle orka hela varvet runt skippade hon den härliga promenaden över ängarna och valde den plogade cykelvägen första biten. Hon tyckte det räckte gott att pulsa halva rundan.

Men visst är det vackert ute nu! 

Efter en liten pulshöjande incident igår eftermiddag när lilla damen smet från tomten när husse och matte skulle dra fram släpet och sedan vägrade låta sig infångas så får den lilla rymligen numera finna sig i att koppeltvång råder.

Det går bra att busa i snön trots kopplet.

Hääärligt med vinter om ni frågar mig!

Gillar vintern mycket bättre än den outhärdligt varma sommaren.

Jag är ju lite bekväm av mig, har nog lärt mig av matte, så jag föredrar de upptrampade spåren. Smulan däremot bekymrar sig inte ett dugg över spårval. Det går lika bra att hoppa jämfota i den djupa snön. Vad ska det vara bra för? Då gör man ju av med en massa energi i onödan.

Det bästa med att gå här är att man slipper alla skidåkare. De enda vi träffade på hela promenaden var en häst med ryttare som lägligt passade på att upplysa oss om hur bekvämt det var att ta sig fram till häst i snön. Eller hur..

I kväll kommer Smulans mattes mamma och hämtar henne, men på tisdag kväll åker vi och hämtar tillbaka henne så hon är snart här igen.

Här en bild på dagens middag, helt nykokta kroppkakor. De ser kanske inte så jättegoda ut, men det här är nog bland det godaste matte vet. Extra gott med lite lingonsylt och smält smör till. 3 tim pulsande i snö och 45 min snöskottning måste ju kompenseras med lite kalorier, det vore ju för hemskt om hon skulle tappa ett kilo eller två.Trots att kroppkakor är en favoriträtt var det väldigt länge sedan det lagades senast. Jag har dock inte fått smaka, räckte inte påstår hon. Receptet gjort för 12 personer, bara undrar hur räknar de då? Det blev 15 st kroppkakor, räknar de barnportioner i recepten?? Matte ville ha tillräckligt många för att det skulle räcka både till lunch imorgon och matlåda på måndag. Trodde hon ja..

Husse och grabbarna är på bio och vi andra har varit på promenad runt sjön. Behövde inte ens använda pannlampan, det var tillräckligt ljust ändå. Nice!

Vill inte klaga nu när snön äntligen har kommit, men räcker det inte nu??

Efter promenaden skottade matte hela uppfarten, det var för ca 1,5 tim sedan. Det syns inte nu!! Bara att börja om med skottandet i morgon bitti igen. Fast husse kanske har lust att skotta igen? (han skottade både igår och i förrgår).

Börjar med att hälsa min inbo välkommen. Smulan, ett sött, lurvigt yrväder.

Natten har gått bra enligt matte (tror jag det, jag noterade allt att hon sov i husse och mattes säng i natt).

Jag har konstaterat att det finns fördelar med en inbo.

Man kan tex tävla om vem som är snabbast.

Man har någon att jaga..

Eller som kan jaga mig..

Man kan tacklas lite..

hi, hi, skrämmas lite:)

Leka snömonster..

Gömma sig i snön. Bara undrar vilken del av Smulan är det som sticker upp ur snön?? Aha, huvudet, inte så lätt att se..

Det finns andra fördelar också. Tex har hon haft vänligheten att ta med en mjuk gosig bädd, den måste såklart provsovas.

Hm, det finns vissa baksidor också enligt matte. Det här var en ny upplevelse för henne. I min päls fastnar inga snökockor. Vet ni hur mycket vatten det blir av allt det här när man kommer in i värmen? Notera att resten av pälsen ser lika dan ut:)

Hm, undrar om det kan finnas något lämpligt i den medföljande väskan? Matte kliar sig i huvudet och inspekterar innehållet. Efter en halv dag kan hon konstatera att en hund som kräver daglig pälsvård inte är något för henne:)

Hon hoppas hon klarar av att ta hand om Smulans päls den här veckan så hon inte är allt för tovig när husse och matte kommer och hämtar henne nästa lördag.

Så kom den då äntligen, snön, i mängder vill jag lova! Mysigt värre! Var på kvällspromis med matte igår kväll. Både golfbanan och motionsspåret är fullt med skidåkare så vi känner oss inte så välkomna där. Eftersom det blev så ljust ute nu när snön kom så gick vi ut på ängarna i stället. Jag tog ett glatt hopp över snövallen och mer eller mindre försvann i den djupa snön. Vi pulsade vidare  som de första att beträda den orörda snön. Jag for fram som en vilde medan matte stånkade och stönade efter mig. Spåren efter oss blev allt krokigare, inte för att matte hade intagit för mycket glögg eller snaps utan för att hon i ren utmattning tappade fokus på vad som var rakt fram. Vi kom fram till att hon inte skulle uppskatta äventyr som att bestiga K2. Min slöfock till matte vägrade pulsa samma väg tillbaka så det blev koppel på och tråkiga cykelbanan tillbaka hemåt. Hade jag fått bestämma hade vi såklart gått över ängarna tillbaka också.

Det var för mörkt för att fota så här kommer en bild från förra vintern när jag far fram i snön.

För övrigt är det livat värre här ikväll. Först kom min inbo som ska bo här i veckan, berättar mer om det senare. Sedan kom Tobbe med ett helt gäng kompisar som skulle fixa middag tillsammans. Mycket trevliga kompisar, de spelade fotboll i vardagsrummet med oss fyrbenta. Det är -15 grader ute och klockan är tämligen mycket. Tobbe och hans kompisar fick ett märkligt ryck och drog fram sopsäckar och gick ut och åkte med i backen. Matte sade att vi inte fick följa med ut i snön, läggdags för oss typ... Tråkigt tycker jag, det är ju urschysst med ett helt gäng ungdomar med barnasinnet kvar.

När det blir lungt i huset så ska vi försöka komma till ro och sussa lite. Ser fram emot morgondagen och vad den kan ha att bjuda på. God Natt allesammans så länge!

.. snön alltså. Det var ett trevlig om än mycket kortvarigt besök tråkigt nog. Vi hade sett fram så mycket emot att få ut och leka i det vita snötäcket så här lagom till lucia efter gårdagens snöfall, men under natten så hann tyvärr nästintill all snö töa bort. Vi längtar efter Kung Vinter och Farbror Rimfrost! Gumman Tö hon kan gå och gömma sig tycker vi.

Promenad blev det oavsett snöstatus. Vi mötte upp Petra, Tjejen och Arrak vid Rudan på morgonen för att gå 10 km slingan där. Vi ville promenera i lite nya omgivningar för omväxlings skull. Det såg till en början ut att bli en solig dag, men precis som snön så försvann även solen. Vi hann i alla fall med att fånga strålarna på bild den korta stund den var framme.

Ett litet snötäcke låg kvar på ett ställe och matte var snabb att ta fram kameran och föreviga. Jag poserar så klart snällt.

Vi passade på att köra några budföringar också. Vi sprang som sjutton allihopa, på bilden är det jag som far fram i full fart.

Önskar er alla en trevlig lucia. Hörde matte nämna något om att jag ska få en inbo här ett över jul. En välpälsad luddboll flyttar in på fredagkväll, helt säker på att jag kommer att få fullt sjå att hålla koll på MIN mat, MITT vatten, MIN soffa. Jag kommer att vara slutkörd helt enkelt. Matte tycker jag är fånig och säger att hon är så välkommen och att hon kan få sova med grabbarna. Orättvist om ni frågar mig!

Bara undrar är det något som förbjuder solen att titta fram så här års? Det skulle verkligen lätta upp tillvaron om den ville vara lite olydig..

Hur som helst så har jag varit på morgonrunda med matte. Siktet var inställt på att ta en promenad över golfbanan och vidare ner till klubben och busa lite på agilitybanan och kanske träna lite lydnad. Tyvärr var golfarna redan i farten (aktivt släkte de där golfarna) så det fick bli en tur runt Ågestasjön istället (tjoho, jag slapp lydnadspasset). Stannade till och gav en av hästarna en morgonpuss. Matte säger att mulen är det mjukaste och goaste som finns. Tja, har inte så mycket att invända mot det.
Trots att kl är 09.00 så går det inte att fota utan blixt, går knappt att fota alls nu, trist..

Vi gick vidare och här var det tänkt att vi skulle passera. Precis som golfbanan var även gångvägen occuperad, fast denna gång av ett stort gäng kossor. Matte bestämde att vi inte skulle utmana ödet och ta oss igenom hela skocken så vi fick ta en omväg. Klokt beslut tycker jag som inte heller ville beblanda mig på alltför nära håll med dessa monster.

Vi passerade ett litet skjul och där fanns fler kossor. Matte bedömde dock att vi kunde passera utan risk. Hon är klok min matte!

Hittade en pinne att lattja med men mitt i leken hörde jag en massa stoj från några hundar en bit bort. Blev så klart nyfiken. Matte blev dock inte lika nyfiken, man vet aldrig vad som kan hända när man möter lösa hundar på språng. Jag gillar ju inte när andra kommer uppspringande för snabbt. Råkade ut för det häromveckan när jag var ute på promenad. Morrade såklart till i förebyggande syfte vilket inte var så poppis så den lösa tiken blev surare än surast och försökte attackera och bita mig. Tur att jag hade husse med som försvarade mig.

När vi kom fram till ängarna fick jag fullt sjå med att leta rätt på bollen som matte har noja på att gömma. Inte för att jag inte hittar den men det är ett djäkla sjå att se till att bollen kommer med hem.