Matte och jag har inte alltid samma uppfattning. 
Jag tycker att nedfallna träd är till för att bäras runt på.
Matte tycker att de är bra att träna "hopp" med.

Jag tycker att pinnar är till för att kastas så jag får springa efter dem. Matte tycker att det är bra att träna mitt tålamod och min näsa med. Hon placerar mig på lämpligt ställe, säger VÄNTA, sedan försvinner hon iväg med pinnen (och hon är SÅ LÅNGSAM) gärna upp över ett krön så jag INTE SER vart hon kastar pinnen. Sedan masar hon sig långsamt ner för berget och jag måste sitta fint bredvid och vänta och vänta till hon säger att jag får hämta pinnen. Vid det här laget har jag tappat kollen på var pinnen är och då måste jag ju använda nosen för att leta rätt på den. Trodde matte att det skulle vara svårt??

På väg hem från Kvarnsjön mötte vi två trevliga hundar, Fiona och Elvis, som jag fick busa runt med.  Matte tyckte det var jättebra att jag sprang av mig lite extra eftersom hon skulle iväg på dop och jag skulle vara kvar hemma. Fiona och Elvis tyckte också om leriga vattendrag, så vi hade "träskrace" vilket var helt underbart roligt. Matte var inte lika imponerad och gnällde om att jag luktade illa. Husse var inte mycket bättre han för när jag kom hem och kramade om honom började han gnälla om att hans vita, nystrykta, skjorta blev blöt och smutsigt och att han behövde byta. Vilka tråkmånsar..

Tyvärr tog batteriet till kameran slut och av de bilder som hann tas dessförinnan var antingen helt hundlösa eller möjligen endast en svanstipp med på. Matte sade något om att det var som raketer i rumporna på oss och att det var vansinnigt svårt att fånga oss på bild. Här är i allfall några, om än suddiga, bilder från mötet. Kanske möts vi igen och får möjlighet till lite bättre bilder?

Nu avviker vi lite från ämnet i Saccos blogg, men matte tycker sig ha rätt att skriva lite annat också. Idag har våra barns kusin Tova och Tovas kusin Romeo döpts i Ekerö kyrka.

Tovas storebröder hade alla varsin viktig uppgift. Caspar tände dopljuset, Whilmer hällde upp dopvatten och Vide läste bibeln och samlade in collecten.

På föräldrarnas önskemål avstod vi från att köpa sedvanliga doppresenter till förmån för välgörande ändamål. Tova och Romeo är därför numera innehavare av några kvadratmeter regnskog på Borneo. Ett skyddat område för orangutanger, björnar och andra hotade djur. Vi hoppas att de någon gång i framtiden får möjlighet att besöka sin markplätt.

Idag smet matte lite tidigare från jobbet. Dagis stänger tidigt, redan kl 15.00, på fredagar. Lillhusse brukar hämta då, men idag skulle han på kvarsittning (pga 3 sena ankomster) var det tänkt. Nu blev det inte någon kvarsittning för lillehusse idag, men matte var så inställd på att gå tidigt för att ta med mig på en promenad runt sjön och njuta i solskenet så här på fredagseftermiddagen så hon kom och hämtade mig ändå. Fast vid det laget hade solen gått i moln och det blåste ute. Matte är inte så förtjust i blåst, men jag älskar det. Då far alla löven runt och det är så kul att jaga dem.

På vägen runt sjön mötte vi ett helt gäng hundar med mattar och hussar. Tror det var 5 hussar/mattar och 6 eller 7 hundar. Jag brukar inte få stanna och leka med främmande hundar hur som helst, men idag gjorde matte ett undantag. Det var jättemysigt med alla tjejer! Det du Bamse (brorsan)!

Vi gratulerar "kusin" Zeb som i helgen var på utställning i Danmark. Målet var att få med sig ett cert hem, men det gick betydligt bättre än så. Excellent, 1:a bhkl, Cert, CACIB, BIR och som grädde på moset kan han numera titulera sig även Dansk- och Nordisk utställningschampion. Vi säger voff, voff och grattis till alla fina priser (och undrar om herrn numera vill ha en röd matta utrullad på gårdsplanen:)  //Kram LIsa

I går var jag inne på Molles blogg och läste om den försvunna hunden Camilla. Idag när jag kom hem hade jag fått mail om samma hund. Jag läste nyss på Camillas hemsida att hon tyvärr har blivit överkörd av tåget. 

Mitt i den här sorgliga historien finns ändå något positivt. Vilket nätverk det finns bland oss hundägare. Camilla försvann i Västerljung utanför Trosa, själv bor jag i Stockholm, Molle i Dalarna och av en kommentar i Molles blogg förstod jag att efterlysningen har spritt sig även till Norge. En fantastiskt informationsspridning även om historien i just detta fall fick ett sorgligt slut.

Vi beklagar och sänder en tröstande tanke till Camillas matte med familj.

Vill ni ha lite underhållande läsning ska ni titta in på Sigges blogg och bläddra ner till inlägget om "Jag, spionhund" från den 18:e februari.

http://svamphunden.bloggagratis.se/
Underbart skrivet om vad som kan hända i de Sörmländska skogarna.
Bäst att vi andra lär oss så vi slipper bli anklagade för spioneri och får skaka galler:)

Efter jobbet idag åkte vi ner till Ågesta Gård och gick 6 km slingan. Den är kanonfin att gå nu. De har ny belysning runt nästan hela sträckan som lyser upp så pass bra att det nästan känns som dagsljus.  Eftersom  både Kenneth och jag gick så lånade vi med oss Affe också.