En sån här dag när solen skiner är det otroligt roligt att ha kamera med sig på promenaden.  Tyvärr är det svårt att få med samma känsla i bilderna, den måste upplevas på plats! Orörd nysnö som vi är de första som promenerar i, gnistrande vackra snökristaller på broräcket..  Det blev i alla fall ett helt gäng bilder som jag vill dela med mig av. Jag har delat upp dem under lite olika rubriker nedan så kan ni följa lite intryck från dagens promenad.

Till Saccos stora förtjusning fick han med sig både husse och matte på promenaden dagen till ära.  Då kunde vi passa på att köra lite sök under promenaden. Det tycker han är störtkul. Känner att vi skulle behöva höja svårighetsgraden lite. Vi brukar ge varandra 3-4 min innan vi släpper honom, men han tar oss på direkten. Knepigt, man vill inte ha för stort avstånd heller, man vet ju aldrig om det råkar dyka upp någon i skogen som blir vettskrämd när han kommer ångande på egen hand  i full fart.

Efter promenaden fick Sacco följa med till födelsedagskalas hos en av kusinerna. Till kvällen fick vi middaggäster och andra skaran av kusinerna kom på besök. Inte en lugn stund på hela dagen. Han ser rätt trött ut nu.

Nedan en bild som Kenneth tog idag på promenaden. Den får symbolisera denna vackra morgon.

Han är så söt min lilla luddboll! Mitt favorit foto objekt! Jag tröttnar aldrig på att fotografera honom. Hoppas ni inte tycker det blir alltför mycket bilder.

Idag fick vi nytta av att ha tränat in kommandot "stanna". Husse kastade iväg bollen, men fastnade med fingret i öglan och bollen for åt helt motsatt håll. Sacco satte av i full fart när vi insåg att bollen for över på andra sidan staketet. Vi trodde först att det var taggtrådsstängsel och jag skrev i vild panik "STANNA!", vilket han till min stora glädje gjorde. Visserligen något förvånat då jag aldrig har använt kommondot tidigare i samband med att han har satt upp full fart efter en boll. Nu visade det sig att det var elstängsel så det var inte någon fara, men om det hade varit taggtrådsom vi först trodde kunde det ha slutat riktigt illa om han hade sprungit igenom i full fart.

När Sacco får busa runt med husse då spelar det inte så stor roll vad som händer runt omkring. Han har bara ögonen för husse Kenneth. Inte ens matte, som är van att få ha Saccos uppmärksamhet för sig själv, fick den minsta lilla blick. Hm, börjar han bli hussegris månne? Jag får nog se upp lite här:)

Matte är benägen att hålla med:)

Sacco gillar pinnar, ju större desto bättre verkar vara hans filosofi. Problemet är att han vill mer än han klarar av. Han har inte lärt sig att knepet ligger i att få jämvikt på stocken vilket inte alltid betyder att han skall ta tag mitt på. Resultat blir som ni ser att han nästintill slår knut på sig själv. Kul verkar han ha i alla fall.

I slutet av promenaden kom gick vi förbi kohagen. Sacco tittade nyfiket, men tyckte att det blev lite kusligt när kossorna sträckte fram mulen för att nosa på honom och då ryggade han förskräckt baklänges.