Undrar om det är något speciellt med just den 22 mars. Noterade att jag just denna dag även förra året utsattes för backträning. Det måste vara att våren är på gång och matte tycker att det är dags att lägga i en extra träningsväxel. Nästa år den 22 mars ska jag passa mig noga och kanske föreslå en långpromenad i skogen med både husse och matte istället.

Strosade runt på golfbanan på morgonen och njöt av utsikten...

..då matte fick syn på ett sandtag och genast fick massa konstiga ideér.
Phu, så jobbigt..

 Lite lättare nerför.. ok, jag erkänner, det är kul..

Efter golfrundan fick jag gå ett spår igen, sedan tränade vi lite hundmöten med Petras kursgäng innan det var dags att åka hem igen.

Jo, angående mitt koppel.. istället för att försvinna så har de förökat sig. Märkligt, eller hur? Det beror på en sjukdom som matte har drabbats av säger hon.

Efter att matte hade surat några dagar så hittade hon ett flexikoppel på Ica - till fyndpriset 95:, samma märke som  i djuraffären fast där kostar det nog det tredubbla. Antingen tog de fel betalt, för kopplet var inte prismärkt och inte heller prissatt i kassasystemet, eller så har djuraffärerna hutlösa avanser på sina varor.

Hur som helst, när husse städade bilen igår så kom mitt "borttappade" koppel fram. Matte hade inte tappat det under promenaden som hon trodde utan tankspritt slängt in det i bilen. Matte blev så klart jätteglad, men gladast var absolut husse, som brukar vara den som är tankspridd och ständigt får ta emot gliringar för sin tankspriddhet. Nu fick han en chans att ge igen med samma mynt och matte lär bli påminnd en lång tid framöver att det minsann finns fler än husse som lider av alzheimers light.  Han fick matte att lova vara snäll i en hel vecka, undrar hur det ska gå?

Igår, lördag, var vi ute och spårade. Känns härligt att snön börjar smälta undan och man kan var ute och aktiviera sig allt mer.

Fick gå ett direktspår. Jag tycker matte är sölig och att hon ska skynda sig på så vi kommer iväg någongång.

Var tvungen att göra ett stopp i spåret och uträtta mina behov - ett nödvändigt stopp så att säga. Jodå, jag hade fått en morgonrunda, men det räckte visst inte..

Det finns fler anledningar att stanna i spåret - onödiga anledningar.

Som spårapporter, dessa onödiga ting som stoppar min framfart när jag utför min viktiga uppgift som spårhund. Ok, jag stannar, men högst ofrivilligt, menjag tänker inte titta på apporten och absolut inte leka med den. Behöver inte godis eller annat tjafs mitt i spåret, det kan vi ta efteråt tycker jag. Matte tycker inte som jag. Hon älskar dessa små pinnar, tjoar och stojar som om hon hade vunnit 1miljon på lotto - minst. Helt ofattbart löjligt!

Sedan träffade vi Elin och Mirko för att träna lydnad. En parkeringsplats i Jordbro industriområde funkar lysande nu när det antingen är geggigt eller mindre insjöar på alla gräsplaner.

Hade roligt med min boll och vi tränade rutan, platsliggning och lite annat skoj. Fick sitta i bilen och vänta en liten stund medan matte pratade med Elin. Jag ville också vara med och höra vad som planerades och tassade fram till dem när inte matte såg. Har ni sett Hulken?? Så såg matte ut och jag ilade snabbt tillbaka till min plats. Att gå ut ur bilen utan tillåtelse är totalförjudet (det vet jag) oavsett om bakluckan är öppen. Måste ju chansa ibland, reglerna kan ju ha ändrats.. dessutom det var ingen trafik och inga hundar eller människor i närheten, vad spelar det då för roll? Och Mirko fick ju vara med - orättvist tycker jag.

På eftermiddagen blev det en tur till ängarna och jag fick springa och leta efter min boll.

Passade på att ta en sista tugga av snön, till nästa helg är den nog helt försvunnen.

Sedan åkte vi upp till svärmor, där vi lagade mat. Köttbullar, falukorv och stuvade makaroner efter svärmors önskemål. Ett bra val tycker jag som också gillar både köttbullar och falukorv.