Tiden har inte räckt till att blogga senaste tiden. Vart tar tiden vägen??

Sover man bort den?? Städar bort den? Jobbar bort den? Eller rinner den bara iväg utan att man märker det? Hur som helst, nu har vi uppdaterat de senaste två veckorna någorlunda. Ska försöka hinna med att titta in hos er alla också, är nyfiken på vad ni har haft för er sista tiden.

Idag har matte och jag varit vid Ågestagården och promenerat. På parkeringen fanns bara en enda bil så vi hade hela skogen för oss själva. Inga skidåkare, inga joggare eller söndagspromenerare i spåren. Gick runt lite på måfå i nästan 2 timmar, tränade lite längs vägen, busade och så gjorde matte ett köttbulleträd åt mig. Passerade en något ledsen snögubbe längs stigen som någon hade gjort. Den såg ut att inse att dess tid snart var förbi. Jag tyckte lite synd om den och gav den en tröstande puss, vilket fick den att se ännu mera ledsen ut. Tyvärr hade inte matte någon kamera med sig idag så vi kunde inte föreviga den.

Här en bild från igår istället.

 Idag kändes det faktiskt som om våren är på gång med stora steg. Fågelkvitter och lite varmare i luften. Vi välkomnar våren med glädje!

Nåja, det finns vissa fördelar med vintern säger matte som ägnade ett antal timmar i torsdagskväll med att städa och göra fint så att helgen kunde ägnas åt annat. Två dygn senare ser det värre ut än det gjorde innan städningen. Besökare skulle helt klart få uppfattningen att vi inte äger varken dammsugare eller golvmopp. Medan jag följde med husse på promenad norr om stan längs Mälaren, tog matte nya tag med både mopp och dammsugare. Jodå, de inte bara finns, de används också, tro det eller ej. Jag fick mig en genomgång också, inte med dammsugaren, men med både klotång och borstar av olika slag. Matte såg nöjd ut, jag något mindre nöjd, tyckte jag dög som jag var innan. Får väl vara glad att jag slapp tortyrkammaren, men kommer den också så småningom. Det gör den alltid när det börjar bli lerigt ute och matte tycker jag är smutsig.