Vill börja med att tacka alla som erbjudit sig att ta hand om mig! Lite knepigt att få vardagen att fungera om matte ska kuska land och rike runt för att hämta och lämna mig bara. Men tanken är god och varmt uppskattad:)

Husse (!!) beställde tid hos veterinären förra veckan för "snip snip" som taxbröderna brukar kalla det. Eftersom jag ändå inte kommer att få avla och kastrerade hanar oftast har förtur till dagis och många gånger mottages med lite mer positiva känslor än okastrerade hanar så tyckte både matte och husse att kulorna gott kunde få gå till historien. Sagt och gjort, gillar inte att ha tratt på skallen, är ju omöjligt att ta sig fram utan att gå in i dörrar och stolar med den på. Sköter mig tydligen bra och låter stygnen vara ifred så när någon är hemma så slipper jag tratteländet tack och lov. Gillar inte heller de långtråkiga lugna koppelpromenaderna som veterinären ordinerade...  Har fått vara lös de senaste dagarna om jag inte racar runt och busar allt för mycket.

Matte har jobbat på lite på distans och delvis varit ledig för att kunna vara hemma med mig den här veckan och hålla ett öga på mig efter operationen och leta efter en ny dagmatte. Vi hoppas att vi har hittat en lösning som fungerar nu. Dessutom har mattes svärmor legat på intensiven hela veckan efter en operation så det har varit lite oroligt i lägret här hemma den här veckan.

Igår sken solen och det var ett underbart väder. Fick gå en långpromenad med Annie och Seda på isen (som nu är 40 cm enl de som sitter och fiskar) . Hade en väldigt trevlig promenad!

 Vad har ni gjort med mig? Stygnen gör ont och nyps, men det känns lite bättre när jag får vara ute och har annat att tänka på.