Det här är Tuffe som egentligen heter Tuff Tuff. Han är vår härliga, röda, hankatt som våra söner Kim och Tobias fick i födelsedagsprensent av vår kompis Trissan för två år sedan. Tuffe är till största delen Norsk Skogskatt men det är också lite Perser i honom. Det syns på den lite trubbiga nosen. Han ser jätterolig ut när han äter för han plogar som med en grävskopa för att få in maten i munnen. När det gäller mat är han väldigt kräsen. Helt enkelt så kräsen att bara äter en enda sak och det är knacks. Ibland vill man ju skämma bort sina småttingar lite extra, men i Tuffes fall är det helt meningslöst. Att försöka bjuda honom på strömming, räkor eller oxfilé får honom att rynka nosen, vända på klacken och förnärmat gå iväg med en blick som säger - Var har du gjort av mina knacks??
Tuffes bästa kompisar är katten Kalle som bor i grannhuset och Sacco. Tuffe kommer springande och stryker sig mot Sacco och han ser ut som om han skulle vilja krypa in under skinnet på honom. En annan av Tuffes ögonstenar är sonen Kim, inte undra på det så som Kim skämmer bort honom med gos och kel.

Det här är Tyra. Hon är en angoratjej på två år. Vi tog hand om henne hösten -06 då Saccos tidigare dagmatte inte kunde ha kvar henne längre. Hon är minst sagt speciell och lite knepig i temperamentet. Inte aggresiv på något sätt, men hon pendlar mellan att vara hysteriskt rädd till att vara gosig i överkant, speciellt då hon löper, vilket hon gör så där var 3:e vecka. Första veckan hos oss tillbringade hon under badkaret, andra veckan under sängen och tredje veckan i garderoben. Sakta har det gått framåt och hon börjar så smått gå ut. I början endast nattetid, men nu även på dagtid. Numera springer hon inte och gömmer sig så fort någon passerar utan ligger lugnt kvar. Våra gäster får dock sällan se mer än svanstippen på henne. Hon är ganska busig och vår förhoppning är att lilla Tyson ska locka fram hennes bättre sidor och att de skall kunna leka och ha roligt tillsammans. I skrivande stund ser det ut att gå åt rätt håll.

Det är jag som är Tyson. Jag tror att jag heter det i alla fall. De kallar mig så mycket. Tyson, Spock, Vincent, Pip-Larsson (precis som att jag skulle pipa mycket??), Tarzan, Leo, Tengil,  mattes gull, husses hjärta, grynet. Nu får de väl allt ta och bestämma sig. Fast det sägs ju att kärt barn har många namn så jag får väl känna mig hedrad. Jag är en maincoon kille på 16 veckor och en tuff liten kille säger matte. Första dagarna fick jag hålla mig inomhus och sedan fick jag gå ut på verandan. Där är det kul för den är högt belägen och man har utsikt över allt som händer i närområdet. Man kan springa under hela verandan också och leka kurragömma. Redan fjärde dagen tassade jag iväg en bra bit bort, men då kom matte springandes och hämtade mig och tyckte att jag skulle ta det lite lugnt. Suck, det var ju spännande där långt borta, människor kan vara så tråkiga och snusförnuftiga. Inomhus har jag redan utforskat det mesta. En poppis aktivitet är att krafsa jorden ur blomkrukorna. Det blir så snyggt!! Annars sover jag ganska mycket, ibland med ett öga på glänt så man inte missar något. Matte säger att jag är en cool kille - då sträcker jag på mig för det tycker jag också!

Idag har vi varit på långpromenad runt hela Magelungen. Det tog sin lilla tid men skönt var det när vi kom hem. Nu kan vi softa med gott samvetet resten av dagen.