Började tisdagsmorgonen med en långpromenad med matte. Morgonsolen sken över daggvåta ängar. Vi passerde det här rådjuret som fridfullt stod och betade.

Sedan blev det en bilfärd på några mil. Som vanligt körde vi vilse i Göteborg då vi behövde åka in mot stan och vända för att komma till resans första stopp - Göteborgs hundpensionat. Kände igen mig och Sara som tog emot mig kändes också bekant. Jag var ju här en dag förra året också.

Tyvärr glömde matte ta fram kameran. Blev lämnad kvar där medan resten av gänget drog vidare och åkte tillbaka till Göteborg för att gå på Liseberg.

Det åktes flumride och alla blev dyngsura..

 Inte blev de torrare av Kålloradoturen..

Hela gänget tyckte att det smakade bra med en glasspaus i värmen.

Sedan var det åkdags igen för de som vågade, vilket bara var Tobbe, Vicktor och Lillen (ute på högerkanten). Alla med förståndet i behåll stod tryggt kvar på marken. Matte sade att det räckte med berg- och dalbanan Balder som de startade dagen med, vid andra åket fick den tekniskt fel och stannade i den höga backen upp...

 Kim visade sig vara en klippa på skytte.

 Och Tobias såg till att vi fick med oss choklad hem så det räcker länge och väl.

Själv tillbringade jag dagen på pensionatet och hade det bra. Matte fick en trevlig dagbok per mail med några bilder (i pdf format så det gick inte att föra över bilderna till bloggen). Fick ett smaskigt köttben att gnaga på och på kvällen åkte pensionatets hundar (vi var fem stycken där denna dag) på utflykt långt ut i skogen. Fick egen kuppe och personlig assistent då Jeanette som jobbar på pensionatet tog hand om mig under utflykten. Hon var dessutom väldigt snäll och släppte av mig i Göteborg på väg tillbaka från utflykten och husse och matte mötte upp där. Mycket trevligt att vara på utflykt, men det var bra skönt att komma hem till sin egen flock igen. Vi säger tusen tack till Göteborgs hundpensionat för ett enormt engagemang, treligt bemötande  och som tog så väl hand om mig denna dagoch för att jag fick följa med på den trevliga utflykten! 

Vi lyckades så klart missa färgan med 15 sekunder. Det gjorde ingenting för kvällen var vacker och vi satt på klipporna och tittade på solnedgången medan vi väntade på nästa färja så 30 min gick väldigt fort.