Senaste inläggen

Av Elisabeth Björkman - 19 december 2009 20:18

Här en bild på dagens middag, helt nykokta kroppkakor. De ser kanske inte så jättegoda ut, men det här är nog bland det godaste matte vet. Extra gott med lite lingonsylt och smält smör till. 3 tim pulsande i snö och 45 min snöskottning måste ju kompenseras med lite kalorier, det vore ju för hemskt om hon skulle tappa ett kilo eller två.Trots att kroppkakor är en favoriträtt var det väldigt länge sedan det lagades senast. Jag har dock inte fått smaka, räckte inte påstår hon. Receptet gjort för 12 personer, bara undrar hur räknar de då? Det blev 15 st kroppkakor, räknar de barnportioner i recepten?? Matte ville ha tillräckligt många för att det skulle räcka både till lunch imorgon och matlåda på måndag. Trodde hon ja..

  


Husse och grabbarna är på bio och vi andra har varit på promenad runt sjön. Behövde inte ens använda pannlampan, det var tillräckligt ljust ändå. Nice!

Vill inte klaga nu när snön äntligen har kommit, men räcker det inte nu??

Efter promenaden skottade matte hela uppfarten, det var för ca 1,5 tim sedan. Det syns inte nu!! Bara att börja om med skottandet i morgon bitti igen. Fast husse kanske har lust att skotta igen? (han skottade både igår och i förrgår).



Av Elisabeth Björkman - 19 december 2009 12:27

Börjar med att hälsa min inbo välkommen. Smulan, ett sött, lurvigt yrväder.

Natten har gått bra enligt matte (tror jag det, jag noterade allt att hon sov i husse och mattes säng i natt).

  


Jag har konstaterat att det finns fördelar med en inbo.

Man kan tex tävla om vem som är snabbast.

  



Man har någon att jaga..

  


Eller som kan jaga mig..

  


Man kan tacklas lite..

  


hi, hi, skrämmas lite:)

  


Leka snömonster..

  


Gömma sig i snön. Bara undrar vilken del av Smulan är det som sticker upp ur snön?? Aha, huvudet, inte så lätt att se..

  


Det finns andra fördelar också. Tex har hon haft vänligheten att ta med en mjuk gosig bädd, den måste såklart provsovas.

  


Hm, det finns vissa baksidor också enligt matte. Det här var en ny upplevelse för henne. I min päls fastnar inga snökockor. Vet ni hur mycket vatten det blir av allt det här när man kommer in i värmen? Notera att resten av pälsen ser lika dan ut:)

  


Hm, undrar om det kan finnas något lämpligt i den medföljande väskan? Matte kliar sig i huvudet och inspekterar innehållet. Efter en halv dag kan hon konstatera att en hund som kräver daglig pälsvård inte är något för henne:)

Hon hoppas hon klarar av att ta hand om Smulans päls den här veckan så hon inte är allt för tovig när husse och matte kommer och hämtar henne nästa lördag.

  



Av Elisabeth Björkman - 18 december 2009 23:44

Så kom den då äntligen, snön, i mängder vill jag lova! Mysigt värre! Var på kvällspromis med matte igår kväll. Både golfbanan och motionsspåret är fullt med skidåkare så vi känner oss inte så välkomna där. Eftersom det blev så ljust ute nu när snön kom så gick vi ut på ängarna i stället. Jag tog ett glatt hopp över snövallen och mer eller mindre försvann i den djupa snön. Vi pulsade vidare  som de första att beträda den orörda snön. Jag for fram som en vilde medan matte stånkade och stönade efter mig. Spåren efter oss blev allt krokigare, inte för att matte hade intagit för mycket glögg eller snaps utan för att hon i ren utmattning tappade fokus på vad som var rakt fram. Vi kom fram till att hon inte skulle uppskatta äventyr som att bestiga K2. Min slöfock till matte vägrade pulsa samma väg tillbaka så det blev koppel på och tråkiga cykelbanan tillbaka hemåt. Hade jag fått bestämma hade vi såklart gått över ängarna tillbaka också.


Det var för mörkt för att fota så här kommer en bild från förra vintern när jag far fram i snön.

spring i snödrivan  


För övrigt är det livat värre här ikväll. Först kom min inbo som ska bo här i veckan, berättar mer om det senare. Sedan kom Tobbe med ett helt gäng kompisar som skulle fixa middag tillsammans. Mycket trevliga kompisar, de spelade fotboll i vardagsrummet med oss fyrbenta. Det är -15 grader ute och klockan är tämligen mycket. Tobbe och hans kompisar fick ett märkligt ryck och drog fram sopsäckar och gick ut och åkte med i backen. Matte sade att vi inte fick följa med ut i snön, läggdags för oss typ... Tråkigt tycker jag, det är ju urschysst med ett helt gäng ungdomar med barnasinnet kvar.


När det blir lungt i huset så ska vi försöka komma till ro och sussa lite. Ser fram emot morgondagen och vad den kan ha att bjuda på. God Natt allesammans så länge!




Av Elisabeth Björkman - 13 december 2009 17:31

.. snön alltså. Det var ett trevlig om än mycket kortvarigt besök tråkigt nog. Vi hade sett fram så mycket emot att få ut och leka i det vita snötäcket så här lagom till lucia efter gårdagens snöfall, men under natten så hann tyvärr nästintill all snö töa bort. Vi längtar efter Kung Vinter och Farbror Rimfrost! Gumman Tö hon kan gå och gömma sig tycker vi.


Promenad blev det oavsett snöstatus. Vi mötte upp Petra, Tjejen och Arrak vid Rudan på morgonen för att gå 10 km slingan där. Vi ville promenera i lite nya omgivningar för omväxlings skull. Det såg till en början ut att bli en solig dag, men precis som snön så försvann även solen. Vi hann i alla fall med att fånga strålarna på bild den korta stund den var framme.

  


Ett litet snötäcke låg kvar på ett ställe och matte var snabb att ta fram kameran och föreviga. Jag poserar så klart snällt.

  


Vi passade på att köra några budföringar också. Vi sprang som sjutton allihopa, på bilden är det jag som far fram i full fart.

  


Önskar er alla en trevlig lucia. Hörde matte nämna något om att jag ska få en inbo här ett över jul. En välpälsad luddboll flyttar in på fredagkväll, helt säker på att jag kommer att få fullt sjå att hålla koll på MIN mat, MITT vatten, MIN soffa. Jag kommer att vara slutkörd helt enkelt. Matte tycker jag är fånig och säger att hon är så välkommen och att hon kan få sova med grabbarna. Orättvist om ni frågar mig!


Av Elisabeth Björkman - 5 december 2009 10:55

Bara undrar är det något som förbjuder solen att titta fram så här års? Det skulle verkligen lätta upp tillvaron om den ville vara lite olydig..


Hur som helst så har jag varit på morgonrunda med matte. Siktet var inställt på att ta en promenad över golfbanan och vidare ner till klubben och busa lite på agilitybanan och kanske träna lite lydnad. Tyvärr var golfarna redan i farten (aktivt släkte de där golfarna) så det fick bli en tur runt Ågestasjön istället (tjoho, jag slapp lydnadspasset). Stannade till och gav en av hästarna en morgonpuss. Matte säger att mulen är det mjukaste och goaste som finns. Tja, har inte så mycket att invända mot det.
Trots att kl är 09.00 så går det inte att fota utan blixt, går knappt att fota alls nu, trist..

  


Vi gick vidare och här var det tänkt att vi skulle passera. Precis som golfbanan var även gångvägen occuperad, fast denna gång av ett stort gäng kossor. Matte bestämde att vi inte skulle utmana ödet och ta oss igenom hela skocken så vi fick ta en omväg. Klokt beslut tycker jag som inte heller ville beblanda mig på alltför nära håll med dessa monster.

  


Vi passerade ett litet skjul och där fanns fler kossor. Matte bedömde dock att vi kunde passera utan risk. Hon är klok min matte!

  


Hittade en pinne att lattja med men mitt i leken hörde jag en massa stoj från några hundar en bit bort. Blev så klart nyfiken. Matte blev dock inte lika nyfiken, man vet aldrig vad som kan hända när man möter lösa hundar på språng. Jag gillar ju inte när andra kommer uppspringande för snabbt. Råkade ut för det häromveckan när jag var ute på promenad. Morrade såklart till i förebyggande syfte vilket inte var så poppis så den lösa tiken blev surare än surast och försökte attackera och bita mig. Tur att jag hade husse med som försvarade mig.

  


När vi kom fram till ängarna fick jag fullt sjå med att leta rätt på bollen som matte har noja på att gömma. Inte för att jag inte hittar den men det är ett djäkla sjå att se till att bollen kommer med hem.

  





Av Elisabeth Björkman - 29 november 2009 21:09

Önskar er alla därute i cyberrymden en riktigt härlig första advent!


Här har huset förvandlats till en röd oas. Det är röda dukar på borden, röda sängkläder i sängarna, röda handdukar i badrummet och såklart röda ljus och röda julstjärnor på bordet  samt adventsstjärnor i fönstren (dock inte röda). Allt kan beskrivas med ett enda ord JULMYS! Tomtarna kommer dock inte fram förrän till lucia.


Själv har jag haft lite bekymmer då mitt väl gömda ben kom fram när det bäddades rent. Har haft stora problem med att hitta ett nytt gömställe. Passade på medan de andra julfikade, då tassade jag upp på övervåningen med benet och kom nöjd ner en stund senare utan ben. Övriga i familjen undrar vem som har fått äran att vakta det åt mig den här gången... 

  

Av Elisabeth Björkman - 21 november 2009 16:24


Denna dag har varit helt fantastisk (bortsett från att matte sov till kl 09.30 som den värsta trötta tonåring.. har nog inte hänt på flera år). Hur som helst så höll matte på att svimma när hon äntligen vaknade till liv - solen sken ute!! När gjorde den det senast?? Det känns som om vi senaste månaden har levt i en värld med grått lock på, konstant läckandes en massa trist regn. Men idag - helt fantastiskt, + 10 grader i skuggan och nästan vårkänslor i luften. Det blev full fart att äta frukost, få upp husse, packa picnic, ladda kameran som inte har varit framme på säkert en månad och sedan ge sig iväg på långtur med både husse och matte - fantastiskt det också! 


Klockan hann bli 11.00 innan vi kom iväg, vid det laget var jag vansinnigt nödig och hann knappt ut ur bilen innan jag var tvungen att uträtta mina behov. Husse tyckte det var taskigt av matte att fota och jag kan inte annat än hålla med - det finns något som heter privat så snälla scrolla vidare neråt nu!


Kände mig därefter full av energi och gasade iväg över ängarna för att leta efter bollen som matte envisats med att gömma.  


Vi fortsatt in i skogen, kom fram till Kvarnsjön och jag har fortfarande full fart och strålar i kapp med solen. Har fått leka kurragömma och leta efter matte, det är min absoluta favoritlek - jag vinner ALLTID!


Målet för dagens promenad var att ta sig runt hela Kvarnsjön vilket vi av någon märklig anledning inte har provat tidigare utan bara tänkt göra. Efter 1,5 tim var det dags att stanna till och packa upp picnicen. Tyvärr befann vi oss vid det laget på fel sida om sjön och fick inte njuta av picnic i solskenet som det var tänkt. Det blåste en del och blev lite kallt tyckte husse och matte (men det är ju trots allt slutet av november), själv har jag inte några problem med att inte få vara i solen, spelar inte så stor roll, man är ju välpälsad..  


Var är min picnic då?? Jodå, det fanns köttbullar till mig,
visste väl att jag kunde lita på matte! Livet är toppen!

  


Fick så klart tid att busa med husse också, man kan lita på husse också!  


Ett litet vattenstopp också, alltför kallt för att bada men plaska lite i kanten och släcka törsten efter köttbullarna funkar bra.


  


Fanns såklart massor av roliga stenar att hoppa på även på andra sidan sjön.


Ja, då hade vi nästan gått runt sjön, trodde vi.. Det var bara den där sista lilla biten kvar som visade sig var blötare än blötast.. här hade vi velat smita runt lite snyggt till höger för att sedan vara  borta vid kraftledningsstolpen som syns längst bort på bilden...

  


Det visade sig vara lättare sagt än gjort då det var sankt så in i vassen.

Det var bara till att försöka gå runt eländet. På måfå, litandes till vår intution vandrade vi vidare genom skogen...  vi gick och vi gick och vi gick..



  


och vi fortsatte att gå sedan stigarna för länge sedan var ett minne blott och vi började nästan misströsta..




Tiden gick och vi med den över stock, sten och spångar. Vid det här laget är

jag inte så energisk längre, men spännande är det att bara strosa runt på måfå i stora skogen, man vet aldrig var man kommer fram..

  



Äntligen skymtade vi sjön och kunde konstatera att vi hade tagit oss runt och var tillbaka i välbekanta trakter. Efter 3 tim var vi sedan tillbaka vid bilen och jag kan skvallra att det var fler än jag som hade förbrukat det mesta av energin efter att ha klättrar upp och ner för berg och  plaskat i träsk i flera timmar.

  


Väl hemma ansåg husse att jag var så skitig att jag inte ens borde få komma innanför dörren men det finns ju lösningar på alla problem så i mitt fall blev lösningen tortyrkammaren. Schampooflaskan åkte fram också så nu skall jag dofta som en sommaräng hoppas matte.  


Jag bryr mig inte så myckte om hur jag luktar utan dök direkt ner i Kims säng efter tortyren i duschen. Gör inte så många fler knop idag tror jag. Avslutar som förra inlägget börjar, tillbaka på ruta ett med andra ord. Hoppas solen skiner imorgon också, livet blir så mycket roligare då!



  


























Vi hoppas det inte blir så långt till nästa blogginlägg från oss! Matte tycker det känns som att dygnet har fått färre timmar nu, men så kan det såklart inte vara. Som Ia sade när vi sprang på varandra i Ågestaspåret här om kvällen, det borde istället finnas massor av tid att kunna blogga på kvällarna, det tycker jag också, men matte vidhåller att någon har snott några av dygnets timmar..  


Novemberkramar till er allihopa och tack för att ni tittar in här och kommenterar trots att vi inte har gjort oss förtjänta av det.

Det värmer bättre än värmeljusen i mörkret!

We´ll be back!


Nu ska vi kika runt vad ni andra har haft för er senaste tiden.

Av Elisabeth Björkman - 25 oktober 2009 21:04

En liten söndagshälsning från mig och matte. I morse gick vi runt Flatensjön, det var mysigt tyckte både jag och matte. Vädret var lite halvrisigt och det småregnade så vi hade skogen för oss själva vilket vi tyckte var toppen. Alltid någon fördel med att det inte är strålande sol då skogarna kryllar av söndagspromenerare. På eftermiddagen har jag varit till Kvarnsjön med husse.


I går kväll kikade jag in på Kims rum. Han skulle få ett gäng kompisar på besök och rummet var städat och sängen bäddad (matte gillar kompisbesök, det är enda gången rummet blir städat på eget initiativ) . Måste såklart provsova. Sov så gott att jag inte hörde när Kims kompisar kom förrän de stod i hallen och pratade. Jag for upp som en raket och hade inte koll på någonting - pinsamt värre. Kände att jag behövde uppmärksamma de andra på att vi hade besök i alla fall och skulle skälla men var så nyvaken så det lät mer som en ylande kråka enligt matte som talade om att hon redan hade koll på läget och att jag kunde gå och lägga mig igen. Skämdes lite över att bli tagen på bar gärning så där. Hoppas att de snart glömmer bort det så min status som utmärkt vakthund inte blir befläckad.

  

Matte säger för övrigt att jag blir fräckare för varje vecka som går. Nu smiter jag upp i fotänden på grabbarnas sängar en stund på morgon även om de ligger kvar. Och är sängen tom då gör jag som på bilden ovan. Eftersom ingen kör ner mig så måste det ju vara ok eller hur? Mysigt tycker allihopa, fast det klagas lite över att jag smutsar ner, men det finns ju tvättmaskin och den är väl inte till bara för att titta på?


Presentation

Omröstning

Hur hittade du till min blogg?
 Fick adressen av husse eller matte
 Fick adressen från en bekant till husse eller matte
 Via en länk på en annan blogg
 Sökte efter något på nätet och hamnade här
 Ren slump
 Annat

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2010
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards